Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. UNDERLÄTTANDET AF ÅTERINVANDRINGEN TILL SVERIGE - Uttalande angående en föreslagen arbetsförmedlingsanstalt för svenskarna i utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fill C AN1 OM F.N ARBETSFÖRMEDLINGSANSTALT.
21
som rakat, i själfförvållade eller ofrivilliga svårigheter, inge honom ingen
ängslan, sä lilnge han ser förhållandena på vederbörligt afstånd. Blir han
indragen i kampen och kämpar han sis igenom, finner han heller icke någon
särskild anledning att. rymma slagfältet. Dukar han mer eller mindre under,
kan det nog hända han önskar sig hem, men han är da vanligen ej af det
material, att Sverige önskar honom tillbaka. Ofta nog är han dä äfven
bruten till hälsan.
Ingå våra svenska utvandrare äktenskap med utländingar, äro de i regel
för alltid förlorade för Sverige, men detta gäller äfven om barnen i de
svenska äktenskapen hunnit växa upp till den ålder, att skolorna, med deras
beundransvärda förmåga att inspirera lärjungarna med ofta okritisk och
öfverdrifven kärlek till Amerika och amerikanska förhållanden, tått dem under
sitt inflytande. Det ligger liksom i luften här i landet, att lydnadsplikten
bos barn gent emot föräldrarna slappas, och att föräldrarna foga sig efter
barnens önskningar i stället för tvärtom. Att svensk-amerikanarna härstädes
knyta nya vänskapsförbindelser, särskildt inbördes, och att de i många trakter,
där en stor svensk befolkning dragits samman, finna ett surrogat tör sitt
gamla hemland, bidrager naturligtvis äfven i hög grad att knyta dem till
Amerika.
Om också i vissa fall tron, att en bättre social ställning kommer de
arbetande klasserna till godo i Amerika, drifver en och annan utvandrare
från sitt gamla hemland, torde dock de flesta vara besjälade at’ uppsåtet att
härstädes söka förvärfva en liten förmögenhet och därpå återvända. För
den, som är utrustad med förmåga att vaket, iakttaga förhållandena härstädes,
blir det för visso ganska snart tydligt, att den sociala likställigheten är mera
en fras än verklighet. Den infödde amerikanaren, ban må vara arbetare
eller arbetsledare af olika rang, hyser i själ och hjärta förakt för immigranten,
som han betraktar såsom tillhörande cn lägre ras. Tilläggas bör, att bland
grofarbetare snart sagdt inga äro amerikanare, och att kroppsarbete
öfverhufvud taget mycket sällan at’ dem utöfvas. Orsaken härtill är dels fysisk
lättja, dels förakt för dylikt arbete. Om en svensk från en vanlig
grofarbetare vill komma sig upp till förman eller »skilled laborer» af högre
klass, gör han, åtminstone inom stora delar af landet, klokast i att så fort
som möjligt söka fä omgifningen att glömma, att han är af utländsk härkomst.
Med den egendomliga lätthet att assimilera sig, som är en utmärkande
egenskap för svenskar, blifva dessa framåtsträfvande personer ofta nog på
relativt kort tid fullständiga amerikanare. De förakta då sit.t gamla land
och skulle aldrig vilja återvända till detsamma.
Bland dem, som utan att glömma sitt ursprung lyckas tillkämpa sig en
god ekonomisk ställning, bindas, såsom jag i det föregående antydt, de ||esta
vid sitt nya hemland på olika sätt, och deras första plan att återvända till
Sverige med cn sparad penning blir då sà småningom öfvergifven.
Industriarbetaren, som fått en god ställning och arbetat sig in i förhållandena, tror
ofta på ytterligare stegring i arbetsförtjänsten och vill icke riskera denna
möjlighet för en obekant framtid. För do sparade medlen finner han
placering, han köper sig ett. hus eller lägger ned dem i något, företag, Och
på sa sätt. tjäna de att ytterligare fasthålla honom härstädes.
Annu mer gäller kanske detta om jordbrukare, som här förvärfvat
egendom. De skulle för öfrigt, äfven 0111 god jord kunde beredas dem,
knappast vilja återvända till Sverige, då de onekligen i Amerika hafva en
mängd bekvämligheter, som icke skulle sta dem till luids om de öfvertoge
en svensk gård. I Minnesota, det förnämsta centrum för den
svensk-amerikanska bondebefolkningen, har jag gjort resor, särskildt för att studera för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
