Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 EMIGRATIONSUTRBDN’INQEN. BILAGA XX. SVENSKARNA I UTLANDET.
svårhandterliga.» — Det sir tydligt, att norrmännen göra processen kort. De
köra bara till närmaste punkt at’ gränsen ocb lassa af.1)
Hvad det moraliska tillståndet hos de återvändande angår, äro uppgifterna i
det bela ganska nedslående. A de flesta håll talas om sedlig och religiös
tillbakagång. En pastor omnämner de återkomna unga männens »rallarefasoners.
Blott från ett par församlingar lämnas det generella vitsordet, att därifrån
utflyttade och sedan återkomna hållit sig uppe i religiöst och sedligt
afseende.
Särskildt nedslående äro uppgifterna i en punkt: ett mycket stort antal
kvinnor återkomma som ogifta mödrar. Jag har antecknat ur meddelandena
sådana uppgifter för 22 församlingar, hvarvid det ofta anges, att det för
hvardera gäller många fall — för tvänne mindre församlingar uppgifvas
tillsammans 16 kända fall. En pastor skrifver: »De flesta unga kvinnor,
som återvändt eller blifvit hemskickade, hafva haft oäkta barn eller \arit
färdiga att blifva mödrar, hvarför vår samfärdsel med Norge har varit mer
än sorglig.»
I religiöst afseende torde de bättre elementen af de emigrerade snart
ansluta sig till den norska kyrkan och deltaga i dess församlingslif. En del
hafva, att döma af de återkomna, slutit sig till dissenters. Svenska
Missionsförbundet, som bar verksamhet i Kristiania, torde nå en del med sitt
inflytande. Men mänga — kanske iir det rent af de flesta? — ställa sig utanför
allt församlingslif och blifva religiöst likgiltiga. Arbetare i städer och vid
fabrikssamhällen glida hastigt in i socialdemokratien och äro väl därmed
undanryckta religiöst inflytande — om det också förefaller, som vore den
norska socialdemokratien icke sä obluudadt kristendoms- och kyrkofientlig
som den svenska.»
L det föregående är redan omnämndt, att vid början af den
svenska utvandringen till Norge en del mindre önskvärda element
medföljde, ett förhållande som snart gjorde sig märkbart i den norska
kriminalstatistiken. Efter det ett par uppseendeväckande
förbrytelser begåtts af svenskar, uppstod i Xorge en allmän opinion mot
våra landsmän, hvilken i tidningarna ofta gaf sig rent förnärmande
uttryck. Mot slutet af 1880-talet blefvo, i samband med unionsfrågans
skärpning, dessa utfall särdeles valdsamma, hvilket föranledde förf.
att verkställa en statistisk undersökning af förhållandet; resultatet
offentliggjordes i en af våra dagliga tidningar. Då man kanske
kan befara, att den vilseledande uppfattningen ännu icke är helt.
och hållet öfvervunnen i Norge, har det synts lämpligt att här
återgifva nämnda undersökning och sålunda bevara den för framtiden.
Lydelsen af densamma var följande.
»Dou fråga, som till besvarande uppställer sig, lyder sålunda: Ar frekvensen uf
brottslingar i Xorge större bland den svenskfödda befolkningen därstädes tin
1 Enligt l\ Befallningshafvande» i Värmlands län femårsberättelse för firen
1896 15)00 hemsändes dessa år trän Norge följande antal Bvcnskar, som af K.
Befallningshafvande förpassades vidare tilt sina hemorter inom länet eller andra län: 489 män.
128 kvinnor. 78 barn. tillsammans 695 personer. Motsvarande tal flir ären 1901/0:")
voro resp. 648. 104. 49 och 801.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
