Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANMARK.
•S3
sodan de börjat utvandra. Och vintern förnöttes i sysslolöshet, hvarigenom
möjliga besparingar snart förtärdes.
Af denna undersökning framgick med all önskvärd tydlighet, att det
kvinnliga tjänstfolkets utvandring till Danmark var ett ondt, som borde motarbetas.
Den af Fredrika-Hremcrförbundet tillsatta kommittén igångsatte också genast
ett energiskt arbete för att söka stäfja densamma eller leda den i bättre spår.
Adresskort spriddes, hvari varnades för de dåliga tastekontoreu och hänvisades
till det. af Dansk Kvindesamfund upprättade auktoriserade kontoret. Vidare
utdelades ett stort antal småskrifter, hvari utvandringens följder belystes.
Dessa blefvo, enligt hvad som upplysts, mottagna och lästa med begär] igbet
och torde ha gjort sitt till för att afkyla hagen för detta slags utvandring.
Krän dansk sida visade man sig äfven i någon man behjärta saken, i det
att är 1801 cn lag antogs, som väsentligt skärpte bestämmelserna angående
fästekontor och hvarigenom för framtiden sådana svära missförhållanden
omöjliggjordes, som dittills opåtaldt fatt rada.
År 1803 lät Kredrika-liremerförbundet, insamla uppgifter frän
församlingarna i södra Sverige och frän Danmark för att erfara i hvad män dess
verksamhet burit frukt. och huruvida, såsom af åtskilliga tecken framgick, en
förändring till det bättre verkligen inträdt. Resultatet af denna enquéte
sammanfattades af fröken Adelborg i en uppsats i »Dagny» för 1803, sid. 117
12G. Det framgick af de erhållna upplysningarna såsom visst, att. en ganska
stark minskning i utnyttningen redan da gjort sig gällande. Såsom orsaker
härtill framhölls dels "den dåliga och ofta hjärtlösa behandling de svenska
tjänst flickorna fatt röna i Danmark, i synnerhet dä de blifvit förförda eller
af någon orsak blifvit sjuka, eller annars oförmögna till arbete; dels det myckna
obehag och do trakasserier från polis och kommunalmyndigheter, som
förorsakats genom de sjukliga och fallna tjänstflickonias äterförpassande och
öfverförande till fäderneslandet; dels dessa flickors bekymmer och svårigheter att
sedan här hemma fä någon utkomst eller vinna sin bärgning, ty sällan hade
de tätt något bidrag från fadern till det eller de barn de medfört från
utlandet; dels slutligen de varningar och upplysningar, som sa. väl genom
prästerskapet och fattigföreständarna som ock genom Kredrika-Bremcrförbundet
meddelats och spridts bland folket.
Hvad som emellertid framför allt bidragit att. minska utvandringen bar
varit den allt rikligare tillgängen på arbetsförtjänst pä närmare häll genom
sockerindustriens kraftiga utveckling i Skåne. Den därstädes under
betkam-panjen använda arbetsstyrkan uppskattades 1893 till omkring 4,000, hvaraf
den största kontingenten kommit från Småland. Vandringarna till Skåne hafva
ock sedan fortsatts och alltmer ersatt de danska. Själfva arbetsförhållandena
äro gifvetvis där ungefär desamma som i Danmark. Men förhållandena i
öfrigt gestalta sig likväl ofantligt mycket, gynnsammare. »Det måste», säger förf..
■ vara ett starkt skydd för de oerfarna landsflickorna att vistas bland
människor, som tala deras eget språk, som lyda under samma lagar som de själfva,
att arbeta bland ortens egen befolkning och vara jämställd med densamma samt
att. hafva söndagen fri frän arbete, hvilket i allmänhet icke är förhållandet i
Danmark.
Det anseende, do främmande arbeterskoma åtnjuta i Skåne, synes också i
allmänhet, vara godt; man skrifver, att de äro sparsamma, dugliga till arbete
och i allmänhet anständiga. Emellertid synes det, som om verkningarna af
utvandringen till Danmark visade sig äfven här. Man skrifver nämligen, att
de sirialandsflickor, som arbeta a livitbetsäkrarna, voro hyggligare förr än nu.
och att man anser, att, anledningen därtill är, att manga bland dem under ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
