Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 EMIGRATIONSUTRBDN’INQEN. BILAGA XX. SVENSKARNA I UTLANDET.
öller annat ar förut varit i Danmark, hvarifrån de återkommit mer eller mindre
’förvildade’.»
Beträffande ställningen bland de manliga säsongarbetarna i Danmark
föreligga för äldre tid inga direkta undersökningar, oeta den torde väl
knappast ha påkallat uppmärksamhet och deltagande i samma grad som ställningen
bland Kvinnorna. Att de förhållanden, hvarunder de lefde, dock understundom
kunde vara usla nog, framgår af underrättelser, som da och då framkommit i
tidningarna. En ur dansk källa stammande skildring i Aftonbladet den 8 jan.
1801 ger sålunda en föreställning om huru de gestaltade sig, när de voro
som sämst, pa ett större tegelbruk. Höstäderna därstädes för såväl manliga
som kvinnliga arbetare, alla svenska, beskrifvas som något fullkomligt
hårresande af hofällighet. och snusk. Maten skulle arbetarna hälla sig själfva och
till detta enligt kontraktet bekomma 4 kr. i veckan i kostpenningar. Dessa
fingo de emellertid icke, utan i stället fyra papperslappar, pä hvilka stod
skrifvet »en krona» och fabrikantens namn. Kör dessa kunde de köpa matvaror
hos marketentaren, hvilken som skiljemynt begagnade några bleckmärken. Det
var således omöjligt för arbetarna att handla hos någon annan iin honom,
och följden var naturligtvis dåliga och dyra varor. Genom sina kontrakt
vnro de bundna till den I november, men afreste de före den tiden, tingo do
ej ett öre af hvad de hade till godo. »Aldrig’, säger meddelaren, »hafva vi sett
ett arbetsställe, där ordet slafveri med större berättigande kan användas.»
Skildringen, hvilken väckte en viss uppmärksamhet, föranledde dåvarande
legationssekreteraren vid svenska beskickningen i Köpenhamn till ett besök pa platsen,
hvarvid han fann de meddelade uppgifterna i det bela bekräftade.
Pa nytt väcktes uppmärksamheten pä dessa förhållanden genom
meddelandet om ett ratt öfvervåld, för hvilket några svenska arbetare blifvit utsatta
i april 1007. Saken kommenterades rätt lifligt i pressen, och frän
Stockholms- Tidningen utsändes en korrespondent för att göra sig underkunnig om
arbetareförhållandena i allmänhet på danska landsbygden.
Korrespondenten gjorde en tur genom Själland, Fyen och Jutland och
sökte sä godt det. i hast, lat sig göra få en öfverblick öfver förhållandena.
Sina iakttagelser framlade han i en serie artiklar i sin tidning i maj 1007.
Han konstaterar först, att de svenska arbetarnas ställning väl knappast
kunde anses mera ogynnsam än de inföddas, utom så till vida, att det- nog
i allmänhet vore de sämsta arbetsgifvare, som hade främmande folk i sin
tjänst. Bostadsförhållandena skildras sålunda pä en typisk bondgård: »karlkam
maren utgjordes af en låg bala, knappa tvä meter i kvadrat, skild från stallet
endast genom en bristfällig dörr, smutsig, med grårappade stenväggar och
jordgolf. En smutsig säng med dito inrede, en eländig stol. ett bord och en
diminutiv järnkamin i hörnet. Ljuset kom från en glugg under taket.
Dräng- och pigkamrarna på de större gårdarna voro ungefär lika utstyrda,
fastän naturligtvis med inredning för fler: grofrappade väggar, cementgolf,
några smutsiga bäddar. Drängkammare funnos, där ända till 16 à 20
personer voro inhysta. Sängarna voro där anordnade i våningar rundt väggarna
med stegar, som ledde upp till de öfre sängarna.
I jöllen varierade åtskilligt i olika delar af landet, pa gårdarna, vid
tegol-lirnken och vid betodlingarna. På Fyen var det normala 1 kr. 40 öre à I
kr. öo öre om dagen. En koskötare, som äfven mjölkade, hade i allmänhet
300 kr. om sommaren och 150 kr. om vintern; en vanlig jordbruksarbetare
200 à 230 kr. från 1 maj till 1 november. Mejeripigornu på herrgårdarna
fingo merendels 220 kr. pr år och hade större frihet än i Sverige. Andra
pigor omkring 140 kr. På tegelbruken, där unga svenska pojkar i stort antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
