- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XX : Svenskarna i utlandet /
126

(1911) [MARC] With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Förenta Staterna - Svenskarnes Amerika och Amerikas svenskar af P. G. Norberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

126 EMIGRVrrONSUTREI)NINGEN. BIL. XX. SVENSKARNA I UTLANDET.

ofta, att någon reser för att utmana en alldeles oviss framtid. Man har
nog i regel brefledes ordnat det så för sig, att inan vid framkomsten finner
släkt ocb bekanta färdiga att ta band om en ocb hjälpa en öfver de första
besvärligheterna.

Än alla de hemska antydningarna om att »dem, som lyckas, får man
nog veta om; de många, många som sjunka till botten och förgås i elände,
hör man aldrig talas om?» — dessa patetiskt vibrerande tonfall som alltid
ringa för öronen.

Jag är den siste att vilja förneka något som är både uppenbart och
själfklart. Jag undrar endast, hur det skulle gå, om vi bär hemma afskiljde
ett par millioner människor — uteslutande ur de lägre befolkningslagren till
pa köpet, ej med ett snitt tvärs igenom samhället — och började undersöka
om det inte möjligen fanns tillstymmelse till bottensats alldeles inpå oss.
l)et skulle kunna bända att en procentuell jämförelse mellan oss och
svensk-amerikanarna i det afseendet, om den läte sig göra. blefve af öfverraskande natur.

Därför tjänar det ingenting till att uppehålla sig vid hvad som icke kan
bevisas och ingenting bevisar. Med den svensk-amerikanska typen förbinder
man ovillkorligen ett visst mått af välstånd, inte några Chicago-skuggor af
våra egna tiöteborgssystemsfigurer. Hvar än svensk-amerikanen bor, om det
är i småstaden eller storstaden eller på landet, så bor han ojämförligt mycket
bättre än både jämliken och mången i samhällsställning eller förmögenhet honom
öfverlägsen i Sverige. Det utmärkande för honom är att liau har ett hein,
ofta ett s. k. eget hem — i Amerika nöjer man sig inte med att vara
instoppad huru som helst. Och ban delar med andra amerikaner det privilegiet
att själf bebo sitt hem, utan inneboende. Mannen med det anspråkslösa yrket
har sitt badrum, sin Ledning för varmt och kallt vatten, sitt \V. C. och andra
bekvämligheter. Hans hustru finner i köket en massa praktiska
anordningar, som underlätta arbetet. Man känner sig som egen herre, och ens
själl-känsla näres både af dessa samhällsförmåner och en jämförelsevis hög
dietstandard.

Den svenske farmaren är rätt olik sina bondebrödcr härhemma. Han
arbetar lika hårdt, men mera metodiskt och hurtigt, lian är alltid vaken
— ty det ligger i luften — alltid intresserad af nya maskiner och nya
metoder ocb alltid på vakt mot vädrens herre. Han lefver under långt
oberäkneligarc klimatiska förhållanden men reder sig dock långt bättre,
emedan ban litar på sig själf och inte på slumpen. Han har cn vidare
horisont, en rikare erfarenhet, ett godt hein och en förnuftig matsedel. Ilan
är jordens vän och förtrogne, inte dess slaf, bunden vid den af tacksamhet,
inte af kedjor, och unilgar därigenom att bli »landtlig» och boskapsmässig.
Han har komfort och trefnad omkring sig, ban har fordringar på lifvet,
tidningar, tidskrifter och telefon. Han har en tung vagn för tunga körslor
och en lätt liten hnggy till sin goda bäst för familjens åkturer. Han
handterar inte sin häst som en oxe. Han har böcker och intressen, och sina
barn sänder ban till High School och College.

Vid den botteiisatsjämförelse, om hvilken jag nyss talade, var jag tvungen
att för rättvisans skull tänka mig ett horisontalsnitt verkställdt af värt eget
lands befolkning. Ur lägre samhällsskikt är det som de utvandrade nästan
undantagslöst rekryterats, och för att fa en verklig jämförelse till stånd måste
man tänka sig en afsöndring efter liknande grunder härhemma.

Hur än en sådan jämförelse skulle utfälla nedåt, med afseende på
bottensatsen, så är det säkert, att vi uppåt skulle komma ohjälpligt till korta.

Man kan nästan säga, att hvad som före öfverflyttningen var ett rent
horisontalskikt i den svenska nationen efter omplanteringen har upptagits som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emusviutl/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free