- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XX : Svenskarna i utlandet /
127

(1911) [MARC] With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Förenta Staterna - Svenskarnes Amerika och Amerikas svenskar af P. G. Norberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRENTA STATERNA.

1<)3

ett vertikalskikt af den amerikanska. Ty svensk-amerikaner återfinna vi icke
endast bland jord- ocli industriarbetare utan i alla samhällslager. l)et var
ickc någon mirakulös sprängkraft som dref guvernör .Iohnson så högt i höjden,
att han nämndes som presidentkandidat. Han var endast den gren af ott
kraftigt växande träd, som hittills nått högst, och hela trädkronan är jämnt
och lummigt uppbyggd.

För det svenska sen ann så god som en ann» finns en bättre, amerikansk
läsart: »En ann kan bli sä god som hvilken som helst». Jämlikheten är den
fria chanccns, inte häckklippuingens — hvarmed jag naturligtvis inte vill ha
insinuerat, att vi inte äro rätt demokratiska af oss härhemma också. Af den
första, primitiva läsarten, med allt hvad den innebär af oförsynthet ocli nedåt
slitande insolcns, ha vi till och med mer!

När vi fråga, hurudan svensk-amerikanen är, så fä vi veta, att han är
nykter och snygg, hyfsad och arbetsam. Den tid är väl förbi, då man på
allvar sökte förklaringen bakom denna metamorfos i fråga om hvilken vi
icke härhemma ha förmått att hålla jämna steg — i den humbug, soin påstods
vara utmärkande för allt amerikanskt. Frukten får väl antagas ha tvingat
oss till att erkänna trädet.

Om amerikaniseringcn alltså inte kan anses bestå i att den menlöse
utvandraren suger åt sig humbug som en svamp, så är det kanske mera skäl
i att uppfatta den som anpassningen till ett raskare tempo och större
förhållanden, tillägnandet af en anda af ypperligt organiseradt arbete och större
arbetstrefnad och arbetsglädje. Det är ett inriktande af all don lifskraft,
som förut åtgått till grubbel och själfätniug, på något nytt som skall göras i
stället för något gammalt som skall plåstras ined. Ett förstående af och
respekterande af alla mänskliga rättigheter hos andra, i samma män som
man märker hvad i detta afseende kommer en själf till del. Med ett ord
ett framträdande af alla iuncbocndc goda möjligheter, beroende på de nya
förhållandenas yttre tvång. Man skall bara inte inbilla sig, att inte
svenskamerikanen fått göra skäl för sig både som arbetare och som
samhällsmedlem, fått göra skäl för både hvad ban förvärfvat och hvad ban blifvit.

Den Kungliga Svenska (afundsjukan) hör man icke sä sällan
svensk-amerika-narna tala om, och de syfta därmed inte endast på något som de lämnat efter sig
i det gamla landet. Emellertid liar detta jäsämnes splittrande inverkan till
stor del kompenserats af nödvändigheten att åtminstone gruppvis hålla
samman för att det svenska, d. v. s. det svenskspråkiga, skulle kunna hållas
vid lif. Därom liar man varit så mycket mera angelägen, som man helt
naturligt ville uppsamla den alltjämt nya tillströmningen frän moderlandet i
de en gång gifna fårorna. Vi finna också ett starkt utveckladt föreningsväscn
för alla upptänkliga ändamål, och ett lika starkt utveckladt församlingsväsen,
diffcrcntieradt på olika religiösa märken. I fråga om församlingsväsendet är
det att uppmärksamma, att ingen sammanslutning liar någon svensk
statskyrkokaraktär — puritanernas bigotta oafhängighet, som från början hvarken var
främmande för kväkarförföljelse eller annan IGOO-talsreligiositet, ledde till att
ur deras egna lod den man, Roger Williams, framträdde, som drog
konsekvensen af deras egen oafliängighctsfordrau och skapade den oinskränkta
religionsfriheten i Amerika och — för att tala modernt — skilde på stat
och kyrka. Den största svenska organisationen är Augustanasynoden, men
den blickar inte ned pä dc andra som »sekter.-.

Det som haft den största samlande förmågan är den svenska sången.
Sången är det enda, som fullt enar alla, inför hvilken alla mer eller mindre
småaktiga klick- eller religionssynpunkter ha lättast att träda i bakgrunden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emusviutl/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free