Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Förenta Staterna - Svenskarne i Förenta Staterna af G. H. von Koch - I. Uttalanden om svenskarnes ekonomiska ställning i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA.
1<)3
lic ha ingen särskild benägenhet att hålla ihop i nationella kolonier, och tack
vare deras goda skolunderbyggnad lära dc sig snart engelska. Svenskarne
betraktas pä det hela taget såsom öfverlägsna norrmännen.-.
Prof. Edward A. Steiner vid Iowa universitet, som i olikhet med den
nyss citerade författaren opponerar sig mot begränsning af immigrationen, ger
följande omdöme:
»Hospitalen i nordväststaterna äro fulla af skandinaver, män och
kvinnor, soui ha nedsjunkit i hopplös melankoli på grund af hemlängtan. Trots
detta stanna de flesta skandinaviska immigranter kvar i Amerika och uppgå
mer än någon annan nationalitet i statskroppen. Det finns knappast något
sådant som en andra generation skandinaver. Denna andra generation är
fysiskt svagare, och många äldre immigranter påstå också, att den tillika har
förlorat i moralisk styrka. Den undervärderar det. arf, som föräldrarne fört
med sig . . . och i ej få fall göra de på grund häraf såväl moralisk som
andlig bankrutt.»
Med afseende pä deras egenskaper som arbetare säger författaren, att ban
ännu icke funnit en verkstad, där do ej varit eftersökta, men att öfriga arbetare
i många fall anse dem »förrädiska», pä grund af deras önskan att obegränsadt
»gå på» i arbetet.
Beträffande deras förmåga att deltaga i det offentliga lifvet har författaren
åtskilliga anmärkningar att framställa. Dessa synas dock egentligen grunda sig
på en kortare tids pöbelvälde i Minneapolis. Undfallenhet och brist på
intresse tordo man ofta kunna spåra hos skandinaverna, när det gäller offentliga
uppdrag och plikter, dock knappast oärligbet och oduglighet.
Kn författare i tidskriften Outlook för juni 1904, Clarence H. Matson,
lämnar cn mycket sympatisk bild af svenskarnes Uppmarsch i Kansas och
särskildt den stora svenska kolonien, som grundats nära Lindsborg. Han uttalar
sig om svenskarne pä följande sätt: De äro ett arbetsamt, patriotiskt folk.
Genom sina lärmer har en del af dem blifvit förmögna ocb alla äro välbergade.
Att de äro fridsamma ocb laglydiga visas af en händelse, som inträffade . . .
i Lindsborg. En främling, som vistades i staden, rakade att ha spirituösa
med sig och blef drucken, hvarför det ansågs nödvändigt att häkta honom.
Porten till häktet hade emellertid ej öppnats på sä mänga månader, att låset
hade rostat, hvarför det måste brytas upp, innan fridstöraren kunde förpassas
dit in.» Lindsborg är som bekant cn alltigenom svensk stad.
Angående svenskarnes ställning till arbetarorganisationerna yttrar sig prof.
G. G. IJuebner pä följande sätt: Svenskarne äro svåra att organisera, men
när de en gång anslutit sig till en förening, utgöra de goda medlemmar.
Deras egenskaper på detta område illustreras bland annat i klädesindustrien,
där svenskarnes bransch utgör den mest framgångsrika fackföreningen inom
bela industrien.»
Angående de svenska tjänsteflickorna yttras i New York statens State
Charities Aid Associations årsberättelse för 1906 bl. a. följande: ^Svenskorna
betraktas i regel som goda arbeterskor, snygga, sparsamma och angelägna
att lära. De äro emellertid, när de blifvit mer försigkomna, mycket benägna
att lämna cn plats, sa snart utsikt finnes att fä cn annan med högre lön.
Finskorna och danskorna äro visserligen ännu mer outtröttliga arbeterskor än
svenskorna, men lära sig ej så lätt de finare tjänstesysslorna.
I en nyutkommen historisk skildring af Minnesotas guvernörer yttras
om skandinaverna: »Ingen betviflar deras önskvärdhet som immigranter. De
komma hit för att för beständigt slå sig ned och cj för att spara och sen resa
hem. Deras goda moraliska karaktär, deras ärliga sätt att ulföra uppdrag,
deras sparsamma vanor göra dem till af alla erkända goda medborgare . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
