Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Förenta Staterna - Svenskarne i Förenta Staterna af G. H. von Koch - II. Nöd, brott och sjukdom m. m. bland svenskarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖ K E N TA ST AT K Ii N A.
147
Det stora antalet sinnessjuka i Dakota förklaras af kompetenta personer
bero på den skarpa kontrast, som råder mellan klimat oeh omgifning i Dakotas
prärier och de skandinaviska länderna.
Undersökningar ha ännu ej företagits i tillräcklig skala för att kasta ljus
öfver den skillnad, som i ifrågavarande afseende råder mellan de olika
länderna. Hvarför exempelvis kanadensarne, som i sitt hemland öfverträffa förenta
Staterna och de skandinaviska länderna i fråga om antal sinnessjuka, i Förenta
Staterna bidraga minst af alla nationer till att befolka hospitalen, synes
oförklarligt. Det är emellertid betydelsefullt, att sinnessjukdom är mera
förhärskande bland de nationer, som tidigast sändo emigranter och sådana af
kraftigaste slag. Antagligt är att det amerikanska lifvet, isynnerhet pioniärlifvet
i västern, ökar benägenheten tör sinnessjukdom.
Barnen till i utlandet födda föräldrar visa ett mycket mindre antal
sinnessjuka än föräldrarne själfva. De infödda hvita med båda föräldrarne
af utländsk börd utgjorde 10-7 % af den sinnessjuka befolkningen, men I5’9 ?»
af hela den hvita befolkningen år 1900. Motsvarande siffror för de infödda
hvita af blandad härkomst, som vanligen betecknas såsom af utländsk börd,
utgjorde resp. 2’s och 7t«. Men de infödda hvita af utlandska föräldrar äro
ej allenast fördelaktigare ställda än den i utlandet födda befolkningen, utan
öfverträffa i berörda hänseende äfven de af amerikanska föräldrar födda. De
infödda hvita, stammande af utländska föräldrar, utgjorde sålunda 27’7 af
bela den infödda befolkningen år 1900, men utgjorde 27’s af samtliga
hvita sinnessjuka å hospital. Motsvarande siffror för de af amerikanska
föräldrar födda voro resp. 72 3 och 72’7. Om emellertid vissa åldersgrupper
jämföras, framgår, att någon egentlig skillnad ej förefinnes. Om t. ex.
åldersgruppen 25/44 bland infödda hvita utväljes, visar det sig, att medan de hvita
af infödda föräldrar utgöra 70 af befolkningen men Cß b af de sinnessjuka,
voro motsvarande siffror för de infödda hvita af i utlandet födda föräldrar
resp. 30 och 33 4.
I staten New York intogos i statshospitalcu under det är, som afslutades
den 30 september 1907, 04 svenska patienter, hvaraf 27 män och 37 kvinnor.
Sedan oktober 1888 hade i dessa hospital intagits 1,092 svenska patienter,
hvaraf 521 miin och 571 kvinnor. Sammanlagda antalet intagna patienter
under nämnda tid utgjorde 104,013.
1 Minnesota, som har den största svenska befolkningen af alla stater,
uppgick år 1905 antalet sinnessjuka å hospital vårdade skandinaver till 1,242.
Om antalet sinnessjuka pr 10,000 af hvarje i staten representerad nationalitet
uträknas, erhålles följande resultat: skandinaverna 49 pr tiotusen, tyskarne 42,
kanadensarne 35 och irländarne 89.
För samtliga i utlandet födda är antalet sinnessjuka 47 pr 10,000, och
för de infödda 10. Sålunda skulle sinnessjukdomen vara nära 5 ganger sa
utbredd bland de förra som bland de senare i denna stat. Det bar emellertid
påpekats,1) at,t en sådan jämförelse är missledande. Förhållandet är nämligen,
att omkring hälften at’ befolkningen är under 21 ars ålder, och denna del af
densamma, som endast obetydligt bidrager till antalet sinnessjuka, är till
öfvervägande del infödd. Därigenom komma ntländingarne i en ofördelaktig dager.
Da antagligen de vuxna infödda motsvara de vuxna utländingarnc i antal,
men antalet sinnessjuka af do förra är 1,534, af de senare 2,521, torde man
kunna säga, att förhållandet mellan de bada grupperna blir som 3 till 5.
Förklaringen till att skandinaverna äro så utsatta för sinnessjukdom i
Amerika har af en fackman förklarats sålunda: »Det finns människor, som
’) Mr Ii. A. Rosing, Stato Conference of Charities and Corrections, 14:th Ilcport.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
