- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XX : Svenskarna i utlandet /
148

(1911) [MARC] With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Förenta Staterna - Svenskarne i Förenta Staterna af G. H. von Koch - II. Nöd, brott och sjukdom m. m. bland svenskarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148 EMIGRATIONStilREDNIKOEN. BILAOA XX. SVENSKARNA 1 UTLANDET.

komma till detta land oeli faila offer för sinnesrubbning endast därför, att de
undandragits vissa starka kontrollerande krafter i sina hemland, d. v. s. den
fäderneärfda styrelsen oeli kyrkan och en bestämd social ställning. De
aflägsnas frän dessa hägnande faktorer och inkastas i detta lands intensiva
spännande konkurrens; det är en fullständigt oförmedlad öfvergång från tvang
till nästan obegränsad frihet, och de förmå ej hälla stången mot denna psykiska
chock.»

Genom samtal med hospitalsläkare bar jag sökt erhålla ytterligare
upplysningar i denna fråga. Det synes icke vara ovanligt, att personer utan att
bli egentligen sinnessjuka dock örstånd sättas att reda sig samt bli virriga pä
grund af det i storstäderna rådande hetsande lifvet. Jag har sett flera
kvinnor, som knappast kunde kallas sinnessjuka, men dock voro så oförmögna att
reda sig själfva, att do måst intagas åtminstone tillfälligtvis å hospital. Mången
löga utvecklad individ, som erhållit sin uppfostran å en enslig landsbygd, kan
ej uthärda dou kontrast som stadslifvet innebär. Ett verksamt medel att
återföra en sådan patient till hälsa är därför att föra honom tillbaka till hembygden.
Att dryckenskapen är en bidragande anledning till sinnessjukdom, är naturligt,
ehuru det ej finnes skäl antaga, att detta är fallet mera bland skandinaver än
bland andra nationer. Detta är åtminstone den åsikt, som uttalats till mig af
den framstående statistiker, Mr Jolin Koren, som författat den del af 1900 års
Censusberättelse, som behandlar sinnessjukdomar. Att dock dryckenskapen i
allmänhet är en vanlig orsak till sinnessjukdom, framgår däraf, att enligt
officiell statistik från New Yorkxtaten 24 af alla under 1907 nya fall af
sinnessjukdom voro orsakade direkt af alkoholbruk.

Biand kvinnorna är en vanlig anledning till sinnessjukdom det sällsynt
intensiva arbete, som pålägges hustrurna. Vare sig det gäller att sköta om
ett eget hem med dess många rum, eller farmen med iless myckna
ekonomi-bestyr, bli husmoderns krafter strängt beslagtagna. Tjänarinna förekommer
aldrig, och dä härtill lägges, att de svenska familjerna i regel äro barnrika,
är det lätt förklarligt, att. en till sinnessjukdom ledande svär
öfveransträngning kan uppstå. 1 en del fall är det dessutom tydligt, att hemlängtan iir
en väsentlig orsak. Kvinnorna äro i långt högre grad än männen isolerade
och kunna ofta ej tala det nya språket. Utan fotfäste i den nya omgifningen
och urstn.ndsatt att uppehålla sambandet tillräckligt lifligt med vänner och
bekanta i den gamla världen, är det, sannerligen ej underligt, att mången dukar
under. Säkerligen spelar klimatet också en roll. Hettan på somrarna är
öfverväldigande, och under do öfriga årstiderna är temperaturen så ytterst
oin-bytlig, att den ovane främlingen har svårt att ej ta intryck af de starka
omkastningarna.

Hvad anstalterna för de sinnessjuka beträffar, kan naturligtvis intet
generellt omdöme fällas om dem. Det föreföll mig, som man kommit betydligt
liingre med do sinnessjukas än med de ålderstignas vård. Ett ej ringa antal
tar 1904 11,807) af de sinnessjuka vårdades dock i fattighusen. I Minnesota
voro de anstalter jag besökte betydligt öfverfyllda, men aktningsvärda försök
gjordes att skilja de kroniska och akuta fallen åt.. Moderna metoder, t. ex.
jordbruksarbete, voro i allmänhet införda.

8) Sinnesslöhet. Hela antalet sinnesslöa i anstalter år 1904 utgjorde
16,946, hvaraf 1,038 voro födda i utlandet. De i Eöronta Staterna
representerade länder, som utvisade ett relativt, stort, antal sinnesslöa, voro Tyskland,
Canada, Kyssland, Polen och de skandinaviska länderna, hvilka senare lämnade
11-7 af hela antalet i utlandet födda sinnesslöa. Då emellertid antalet är
sä litet — 121 för de skandinaviska länderna (större delen af de sinuosslöa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emusviutl/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free