Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PASTORSÄMBETENA.
lt>7
till arbetsförtjänst. Emigrationen till Amerika från dessa bygder iir numera
endast ett okynne. Men befolkningen har sä vant sig vid Amerikaresor, att
det gått den i blodet. Det hör till saken, att ungdomen skall göra en tripp
till Amerika. Släktingar och väuner där ute ligga också åt de hemmavarande
att komma dit öfver, och skicka för sådant ändamål både penningar och
biljetter, lute heller förstå föräldrarne alltid att göra hemmet sä tilldragande
eller att gå de ungas berättigade önskningar så pass till mötes, att barnen
riktigt trifvas i föräldrahemmet och växa fast vid hembygden. Nog kunna
barnen vara pockande och uppstudsiga, men äfven föräldrarne fordra ofta för
mycket och gifva tör litet. De fordra mången gång äfven af de vuxna barnen
en fullständig underkastelse och obetingad lydnad. De fordra ett oaflåtligt,
strängt arbete. De medgifva ingen som helst frihet och själfständighet, hvarken
inåt eller utåt. Inga förströelser äfven af oskyldig art tillåtas, ingen
ytterligare utbildning hvarken i bokliga kunskaper eller praktiska färdigheter.
Hur mången ung man och kvinna, hos hvilka kunskapstörsten och
själfstän-dighetskänslan vaknat, hafva icke drifvits öfver till Amerika, då hemmet visat
sig hvarken förstå eller vilja tillmötesgå sådana kraf. — Att en och annan
yngling, för att undgå den afskräckande värnplikten, tidigare än han ämnat
lämnat hemlandet, torde ock böra erkännas.
Färgelanda den 2 december 1907.
A. S. Beckman.
Kontraktsprost.
Habo pastorat. Skaraborgs län.
En mångfald af orsaker, knappast öfverskådliga, om hänsyn skall tagas till
hvarje motiv för en utvandring, ha bär som annorstädes medverkat till
emigrationen. Såsom de tre mest betydande nämnas nu ekonomien,
värnplikten och redan emigrerades förespeglingar. Båda dessa senare böra
dock betraktas såsom biorsaker. Hvad angår detta pastorat, borde väl, om
värnpliktsfruktan varit af större betydenhet, siffrorna varit afsevärdt högre under
1900-talet än de äro, och visa högre differens frän siffrorna för de kvinnliga
utvandrarna. Men sa är icke fallet. 1 den mån värnpliktsöfningarna komma
att ledas alltmer humant och tiden användas äfven för ungdomens allmänna
uppryckning, torde det komma att höra till undantagen att värnplikten
föranleder emigration. Och hvad industriarbetarna angår, borde det väl för dessa
snart bli klart, att deras bcväringstid, så snart öfveransträngning undvikes,
bör och kan bli en tid, som medför kroppslig hälsa och skydd undan osund
fabriksluft. Detta bör framhållas.
Hvad angår de nu mycket omtalade Amerikabrefven, ha dessa haft och
ha alltfort stor betydelse. Dock får icke denna öfverskattas. Dä det gäller
att sprida en oförvillad verklighetssyn pä Amerika och dess förhållanden,
åligger det pressen att, motverka enskildas, pä den egna. erfarenhetens
undantagsfall grundade, skönmålningar. Tvifvelsutan skulle också under den senaste
kristiden massor ha utvandrat, därest icke pressen hållit allmänheten ordentligt
underkunnig om den verkliga ställningen f. n. i Amerika.
Hufvudorsaken till den betydande utvandringen är här liksom annorstädes
af ekonomisk natur. Hcdan en blick på siffrorna visar emigrationens samband
med den ekonomiska utvecklingens allmänna gång och läge. Och tvifvelsutan
skulle ären 1907 och 1908 ha uppvisat en väsentlig stegring, därest icke det
ytterst svära ekonomiska läget, i Amerika blifvit, tack vare särskildt
tidningspressen, så allmänt kändt öfver allt i landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
