Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 EMIGRATIONS^ TREDN ING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
Då det för luäuga synes vara snart sagdt omöjligt att sätta sig iu i de
verkliga orsakerna till emigrationen, så kan det nu knappast nog starkt
fram-liäfvas, att den stora, alla andra undanskymmande hufvudorsaken är just den
ekonomiskt-sociala. Så är i hvarje fall förhållandet i dessa församlingar.
Men förhållandena i dessa församlingar torde kunna i viss mån få anses
typiska beträffande emigrationen oeh dess orsaker i rena jordbrukssocknar,
församlingarna äro nämligen utan någon mera betydande industri och äfven
utan ett större antal stora herrgårdar eller egendomar. .lorden är ännu i
allmogehänder och i allmänhet fördelad i ej större gårdar än att de kunna
skötas antingen af ägaren och hans familj eller ined biträde af ett mindre
antal tjänare. Märkas bör, att folket kan betraktas såsom tämligen välbärgadt.
I eri sådan församling har emigrationen tagit till sig ett betydande antal
personer, enär de uppväxande icke ansett sig inom socknen kunna vinna sådan
utkomst, att. de kunnat bilda eget hem under rimliga villkor. Hvarför, är lätt
att inse, om man betraktar den oändligt många gängor upprepade processen:
pä den ena gärden efter den andra växer upp en rad söner och döttrar, men
i regel kan blott en af dessa fä sitt hem en gäng pä fädernegården, da denna
antingen är för liten at.t delas eller, om den kunde delas, likväl på grund af
rådande åskådning behålles vid sin häfdvunna storlek. De öfriga barnen
måste följaktligen söka sin bärgning ä annat håll, då de vilja bilda eget hem.
För de minsta gårdarna, torpen och lägenheterna, gäller detsamma sjäffallet.
med än mer tvingande nödvändighet. De unga måste efter hand ut och bort.
Nu kunde ju tänkas, att ungdomen, såväl den manliga som den kvinnliga,
kunde finna tjänst ocb arbete hos do större bönderna ocb godsägarna. Så
liar ju skett och sker ju ock ännu. Men detta kan blott vara ett
övergångsstadium för de unga, som ju i allmänhet sträfva att bilda egna hein, som
åtminstone i någon man äro bättre än det kanske fattiga hemmet i den lilla
gården, torpet eller dagsverksstugan.
På denna punkt komma nya faktorer af allmännare natur till, hvilka
påskynda beslutet om flyttning från hemförsamlingen och emigration. Dessa
äro dels icke blott af ekonomisk, utan ock af mera allmän kulturell art.
Äfven där jordbruket kunde lämna arbete och hem, öfvergifvas det ofta
för industriarbetet, som ger högre aflöning och merendels äfven bättre bostäder.
Följaktligen söka sig så många unga män som möjligt till industrien, och de
unga kvinnorna följa snart, efter som deras hustrur. Eller ock söka flickorna
hellre tjänst i städerna, där de i regel sysselsättas inom hus och finna arbetet
lättare. Så uppstår från rena jordbruksförsamlingar och har länge pågått en
ständig utströmning af unga friska krafter till industrien och städerna, ocb pä
så sätt har den jordbrukaude befolkningen under en lång följd af är fått släppa
till sina bästa krafter för andra verksamhetsgrenar för att själfva fä behålla
sina gamla och fattiga. Det är här fråga om en inländsk folkomflyttning,
som gifvetvis är af en ganska stor betydelse. Att den särskildt nämnes här
beror på att emigrationen från jordbruksdistrikten är blott, ett led i denna
folkflykt frän landet och jordbruket till städerna och industrien. Då inga
utsikter alt här hemma lyckas pä stads- och industriarbetets väg, sä väljer
man Amerika. Och här är det i regel åter det egna hemmet och en
oberoende ställning, som hägrar omöjligt att vinna här, mon efter allt
hvad man hört båda ojämförligt bättre och lättare att nå därborta. Och där
fattigdomen varit härd nog, där vaknar nu hoppet om att till oeh med bli
oberoende och förmögen. Detta har ock för många lyckats, hvilket jag hade
tillfälle att bevittna under mina båda resor i U. S. A. 1893 ocb 190G. Här
vänta de sig ock hvad de saknat i hemsocknen, tillfälle att fa se och höra
något af det samtida lifvet ocb deltaga i de nöjen och förströelser, som där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
