Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PASTORSÄMBETENA. lt>7
erbjudas. Gifvetvis iir det samma lust att få se något af världen utanför
hemmet, som medverkar till mångens emigration. L»et är för tråkigt, enformigt
och armt hemma. Därför reser man.
Blir nu åter fråga om åtgärder från samhällets sida mot emigrationen,
så synas dessa mindre böra blifva af legislativ art än praktisk. Framför allt
gäller det helt naturligt att söka undanröja så väl den stora ekonomiska
hufvudorsaken som de allmänna orsaker, hvilka skapa såväl flykten inom
landet från jordbruket som emigrationen till Amerika.
1 rent ekonomiskt hänseende gäller det sålunda i främsta rummet att
genom uppdelning af lämpliga, delningsbara jordegendomar gifva så många
som möjligt tillfälle att förvärfva egen gård. Vidare att med all kraft midt
ute bland den jordbrukande befolkningen främja egnahemsidén, med egna hem
icke längre som förr i form af backstugor pa otillgänglig och obrukbar mark.
utan i form af fullt lämpliga bostäder u välbelägen jord, som medger och gynnar
en ordentlig och för familjens uppehälle betydelsefull trädgårdsanläggning.
(Hetta blir ju längre dess mer enda utvägen, i den mån tjänstesystemet utgår
att fa arbetskraft för jordbruket, där man dock icke kan eller bör dela
upp allt i minsta möjliga stycken.)
Tvifvelsutan skulle ett betydligt antal gårdar, som nu visa sig eller anses
lagom stora för en familj, kunna delas och ge rum för tvenne familjer. Att
härför kräfves ett. jordbruk, som alltmer tillvaratager den nutida agrikultnrens
alla resurser, ligger för öppen dag. Att lära den stora stammen af
allmogemän detta, går emellertid icke utan en väsentlig höjning af deras kunskapsnivå
och förmåga af receptivitet. Endast da kan bonden följa med sin tid, drifva
sin näring rationellt och höja sitt stånd till en högre lefnadsstandard i
allmänhot.
Ilär är det. åter de unga, som måste tas tillvara och deras behof väckas
eller tillmötesgås. För landtbefolkningens höjande i ekonomiskt hänseende
kräfves alltså bättre kunskaper. Men dessa vinnas blott genom en förbättrad,
pä landtbefolkningens säregna behof fast inriktad praktisk undervisning. Detta
kan och bör icke vara folkskolans uppgift, framför allt emedan den har att
göra med barn och icke med mognande ungdom, hvilken skall rustas till
Omedelbar strid för framtiden och sättas in i samhället såsom nyttiga
medlemmar. Hvad som behöfves är för all landt,ungdom, den unge mannen
såväl som den unga kvinnan, en tids praktiskt lagd undervisning inom
hemsocknen. Det borde finnas fackskolor för den manliga likaväl som för den
kvinnliga ungdomen. Det är nödvändigt, att det arbetas af all kraft för ett
höjande bade af den inre hushållningen i hemmens skötsel och den yttre
landthushållningen.
De medel, som det alltså gäller att använda till förhindrande af
jordbruksbefolkningens utflyttning och emigration, äro sålunda pä en gång af
ekonomisk och kulturell art, och ingendera sidan tar försummas. Att i detaljer
ingå pä saken, kan naturligtvis här icke komina i fråga.
Hvad slutligen angår de redan emigrerade, deras öden och arbetet för
deras immigration, må sägas blott några fa ord.
Hvad angår de härifrån utvandrade, torde de i allmänhet ha lyckats
tämligen väl i sitt nva hemland. Utgångna från en ort. där religiöst allvar
och gammal svensk trohet i åskådningen ännu lefver, ha de i allmänhet
anslutit sig till religiösa samfund i Amerika, nämligen dels till
Augustana-svnodeii, dels till Missionsförbundet.
Immigrationen har varit så ringa, att den kan anses så godt som utan
betydelse. Den som ser nyktert på ställningen i allmänhet, å ena sidan bland
svenskarna i Amerika och som undertecknad varit i tillfälle att med egna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
