Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 EMIGRATIONSUTBEDNINQBX. BILAGA XVIt. INKOMNA UTLÅTANDEN.
ögon se deras nya villkor, ocli a amlra sidan på de ekonomiska möjligheterna
här hemma, måste ställa sig tveksam inför ett arbete som afser att återföra
en betydligare del af de redan emigrerade. Lättnader böra så långt ske kan
genomföras beträffande värnplikt och former för äktenskaps ingående, och för
öfrigt allt göras för att återbörda hvad aterbördas kan och vill, särskildt, af
initiativkraftiga och ledande män, som kunna göra amerikanska arbetsmetoder
af värde kända. Men på en större återinvandring är ej att tänka. Sådana
människor, som själfförvålladt misslyckats i U. S. A. och därför kalla den nya
världen ett »slatlandt, böra ej återbördas at fäderneslandet, emedan de i sä
fall utan allt tvifvel skulle ansluta sig till det parti, som gör allt hvad som
står i deras förmåga för att undergräfva bådo kristendomens och den
bestående samhällsordningens grundvalar. Vidare, svensken acklimatiseras i
regel alltför fort. Med den djupa kärlek ban när för det gamla hemlandet
växer ban fast i det nya. Nu börja ock de svenske bli en makt därute.
Don andra och tredje generationen marscherar fram till högre och högre plats
och betydelse i det amerikanska samhället, och de svenske i stort, taget börja
bli medvetna om hvad länge förbisetts här i landet, att de gjort ett godt
arbete därute, en stor mängd af de arbetareskaror, som slagit sig ned i den
nya världen. Situationen är således icke lämplig för immigration i större skala.
Hufvudspörsmålet är att behålla inom våra egna landamären den
ungdom, som nu växer upp och ej låter förgifta sig af den fördärfbringande
tidsandan. Det blod, som tappats af samhällskroppen, få vi aldrig igen. Det
gäller att förekomma en fortsatt åderlåtning.
Att detta är möjligt, det är något som icke kan eller får betviflas.
Habo den lfi juli 1008.
/. Strandh.
Kontraktsprost.
Kila pastorat. Värmlands län.
Hvad som drifver landets söner och döttrar att i sä stort antal styra
kosan till Amerika är hufvudsakligast och nästan uteslutande begäret och
önskan att fortare än som kan ske här i landet förtjäna penningar och ernå
en oberoende ställning. Onekligen lyckas detta för icke så få på jämförelsevis
kort tid: därom vittna de icke obetydliga penningesändningarno från Amerika
till hemmavarande anhöriga äfvensom återvändande svensk-amerikaners
med-hafda större eller mindre kapital. Sä länge sådant förhållande äger rum,
ligger häri en oemotståndlig eggelse att företaga resan till Alnerika (om dem,
som icke lyckas fä bra eller gä under, får man icke Bä noga kännedom). Och
då därjämte här på ort.cn nästan hvarje familj har en eller flere medlemmar
i Dollarns land, är det icke lätt att uttänka något medel, som skulle kunna
i någon mån hämma utvandringen. Att den i år varit, mindre, beror
uppenbarligen pä de tryckta konjunkturerna i Amerika. När dessa blifva bättre,
kommer nog emigrationen att åter taga fart.
I dessa trakter är det uteslutande en jordbrukande befolkning. 1 Kila
och Tveta finns icke spår till industri. I Svanskog drifves vid Svaneholm
trämassefabrik och någon sägrörelse. De bönder, som hafva medelstora
egendomar, 25 à 50 tunnland åker, skuldfria, reda sig ganska bra; för dem. som
hafva sin jord belånad eller innehafva smärre lotter, är det ofta knaggligt
nog i ekonomiskt, afseende. Det är sällsynt, att någon är så väl situerad, att
barnen, om de äro några stycken, kunna förskaffa sig själfständiga jordbruk
efter föräldrarnes bortgång. När därför söner och döttrar växa upp och icke
alla kunna hafva sysselsättning på fäder ue torf van, resa gemenligen några till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
