Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PASTORSÄ M BETENA.
171
Amerika, ja, somliga resa, oaktadt de mycket väl kuitde behöfvas och hafva
sysselsättning hemma hos föräldrarne: en och annan söker arbete vid
industriella verk, men tjänst hos jordbrukare vilja de icke taga, det anses vara
ott alltför sträfsamt och bundet lif.
Ilär finnas några efter våra förhållanden större egendomar, med 200 à
250 tunnland åkerareal, hvilka förr innehafts af s. k. ståndspersoner. En och
annan har öfvergått till någon driftig bonde, som reder sig någorlunda; andra
sådana egendomar, hvilkas skog blifvit sköflad, kunna näppeligen med fördel
brukas, enär afkastningen af jordbruket icke räcker till ränta å lån eller
utlagdt kapital för inköp af fastighet och inventarier samt till arbetskostnad
och skatter. Blefve sådana egendomar styckade i mindre lotter, åtkomliga
för personer med något litet kapital, skulle dessa mindre lotter säkert vara
begärliga för svensk-amerikaner; ooh detta vore ett sätt att befordra deras
aterinvandring, om sådana mindre fastigheter med 25 å 40 tnld åker stode
dem till buds. Egentliga småbruk med blott några få tunnland, efter danska
husmandsystemet, torde icke bär på trakten löna sig att anordna ännu åtminstone,
ty folket saknar insikter och ihärdighet att af ett litet jordområde förskaffa
sig nämnvärd afkastning, har heller icke sinne för att göra sig till godo do
småinkomstor, som vid dylika småbruk kunna beredas.
Att allmogen har mindre lust till jordbruket beror därpå, att man tycker
det ger för liten valuta för därpå nedlagdt arbete och kostnad, isynnerhet
om arbetare måste legas. Så tynga också de i somliga kommuner oskäligt
höga och sig ständigt ökande kommunalutskylderna. Att dessa utskylder tynga
så väsentligt olika i olika kommuner gifver anledning till mycket missnöje.
Här vore on utjämning högst nödvändig. 1 fråga om fattigvården är ju sådan
utjämning icke lätt, men ifråga om skolväsendet, hvartill uttaxeringen i
fyrk-fattiga, vidsträckta, glest befolkade skoldistrikt är 4, 5, ja än flere gånger
större än i andra fyrkstarka distrikt, synes en utjämning utan svårighet kunna
ske genom att pålägga en skolafgift lika pr fyrk eller bevillningskrona öfver
bela riket och att bestrida hvad som därutöfver erfordrades mod statsmedel.
Såsom det nu är, lida en del skoldistrikt dubbel orättvisa, ity att de som hafva
högsta uttaxeringen gemenligen hafva sitt skolväsen ordnadt på det primitivaste
sätt i fråga om lokaler, materiel och läsetid, under det att de som hafva låg
uttaxering pr fvrk kunna hafva allt ordnadt på förstklassigt sätt.
Öfver de långa värnpliktsöfningarne yttrar allmogen mycket missnöje, och
det föregifvcs i många läll att man reser för att komma ifrån dessa. Enligt
min uppfattning är dock den ekonomiska synpunkten den mest bestämmande.
Hade man icke utsikt att förtjäna mera pengar i Amerika, drefve nog icke
värnpliktsskräcken sa många åstad. Att några fara ett eller annat år tidigare
för värnpliktens skull är ju ostridigt. Do Hosta af dossa skulle nog vändt
ryggen at fäderneslandet, äfven om ingen värnpliktsöfning kräfdes, fastän något
eiler några är senare. Under de sista tio åren hafva de ynglingar, som
härifrån utvandrat i åldern 17—20 ar, varit ungefär lika mänga som de,
hvilka efter fullgjord värnplikt eller därifrån befriade gifvit sig ästad.
Kila den 24 juli 1908.
Fr. Fredriksson.
Kyrkoherde.
Fryksände pastorat. Värmlands län.
Fryksdalingen vill egentligen icke bryta ner det bestående, utan önskar
en gradvis skeende utveckling, önskar ga steg för steg upp till friare former
i åskådningen, till större vyer; mon begåfvad, intelligent och idog som ban
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
