Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - {Inledning}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 EMIGRATIONSUTREDNINOEN. BII-ACA VII. I’TVANDRAHNES 1’Pl’liIPTER.
Henebt-räitelse ef iVMrn K. Hexselyreu.1
Undertecknad, som pä Emigrationsutrcdningens bekostnad ock uppdrag
säudes till England för att söka studera de kvinnliga svenska emigranternas
förhållanden, afreste frän Stockholm den 29 augusti 1907 via Göteborg till Hull. I
Hull stannade jas ett dygn, under bvilken tid emigranterna kvarlågo å haten,
hvarpå jag den 2 september reste till Liverpool, där min egentliga
uppehållsort skulle bli. I Liverpool tog jag in på Hvita Stjärnlinjens andra-klass
emigranthotell för att så mycket som möjligt bli i tillfälle att sammanträffa med
emigranter, och bodde jag under hela min vistelse på detta hotell.
På lördagarna reste jag ned till Hull för att möta den på
söndagsmorgonen kommande Wilsoubåteu.
Som emigranterna först på måndagarna fortsätta resan, blef jag i
tillfälle att under söndagens lopp dels ombord, dels å landstigningsplatsen se
och tala med dem.
Efter 4 veckors vistelse i Liverpool roste jag i annat uppdrag till
London, där jag emellertid gjorde ett besök på kanadensiska utvandringsbyrån
och fick dess papper och broschyrer. Hemvägen tog jag därpå öfver
Es-bjerg för att bli i tillfälle att stanna en dag i Köpenhamn, där jag besökte
Skandinavien-Amerikalinicus kontor och fick dess tillstånd att bese en af
dess båtar.
Den 10 oktober var jag tillbaka i Stockholm.
Den undersökning, som med denna resa afsågs, gällde först och främst
de kvinnliga emigranterna, och hade jag fått i uppdrag att söka fa så
fullständiga uppgifter som möjligt om deras hemförhållanden, arbetstider,
arbetsförtjänst och motivet för deras resa samt k vem som bekostat densamma.
I allmänhet visade det sig mycket svårt att få några utförliga eller exakta
uppgifter. Stora flertalet voro helt unga flickor på 16 - 20 år, som i
allmänhet hade synnerligen svårt att kunna ge några tillförlitliga upplysningar
om sina föräldrars ekonomiska förhållanden. Att få reda på hvad fadern
betalade i skatt var t. ex. något ytterst, sällsynt, ej heller visste de hur
inånga tunnland jord kan ägde eller brukade eller livad kan förtjänade i
dagspenning o. s. v.
En och annan bonddotter träffade jag dock, som kunde ge besked om
allt livad som rörde hemmet och äfven någon upplysning om de allmänna
förhållandena pä hemtrakten. Det var dock icke alltid okunnighet som gjorde,
att de ej kunde ge upplysningar. Mänga voro rädda och undrade hvad man
ville dem. och hade man dä blott några minuter på sig, var det svårt att
hinna väcka deras förtroende. Bäst gick det om jag fick dem med mig ut
att se på staden eller kunde bjuda dem någon förströelse; då blefvo de
meddelsamma och kände ofta en verklig lättnad att få tala om, hur de kade det
på rosan och hur de haft det hemma.
Hvad de egentligen voro rädda för tycktes vara, att de upplysningar de
gåfvo skulle pä ett eller annat sätt lägga hinder i vägen för deras
landstigning i Amerika. Såväl emigranter som återvändande svensk-amerikaner
försäkrade mig ofta, att de t. ex. ej vågade tala om, att de hade anställning
väntande på dem i Amerika, ty då skulle de ej fä komina i land; —
myndigheterna hade blifvit sa oerhördt kitsliga’ på de senare åren . De svensk-
1 Frö k o ii MeiwclgrciiÄ reieberättelée omfattar iifven on mlogöroUe för förl»iillnudenn K
einigrauthotellcD i Liverjiool nfvensioin » emigrant tmtarna, men dessa partier iiro hiir uttagna
för att anrämln» ;i vederbörliga «tiillcn i KmigrntinnRutrcdningenx utlfttnmlr. Hrtl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
