Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Bref från svenskar i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nog af, på våren 1871, innan .jag fyllt 18 år, var jag på resa till
Dnluth, Minnesota, U. S. A. Min äldre broder hade sändt mig respenningar.
Anlände till Duluth och möttes af min broder. Just då började träldoinen.
Ung som jag var och okunnig i språk och arbete, önskade jag mig hem
mången gäng, och hade det ej varit för min broder, sonr var mitt stöd, vet
jag ej hur det gått.. Efter två års arbete på farm, järnväg och timmerskog
i Minnesota, Wisconsin och Michigan kom jag åter till Duluth och började
byggnadsarbete med min broder, som nu var god snickare och byggmästare.
De följande 4 åren var jag i Iloughton och Calumet vid Lake Superior,
Michigan, där jag arbetade som snickare och äfven byggmästare, alltjämt studerande
och lärande. Någon lnst att resa hem hade jag ej längre, ty allt gick mig
bra i händer. Så kom Black Ilills-febern 1870 och »Custersmassaoro» och
längtan till guldlandet tog öfvcrhand, men tills indiankriget var öfver och
landet upplåtet för nybyggare, väntade jag. I februari 1877 öfverlät
sioux-indianerna Black Ilills-oinrådet till regeringen, och deu 4 maj 1877 anlände
jag till Rapid City, som skulle bli mitt hem.
Nu insåg jag att vilda västern, där alla voro nykomlingar och flertalet ej
visste hvad de hade där att göra, icke var något lofvandc arbetsfält för en
arkitekt och byggmästare. Men som jag också var skicklig snickare och för
resten kunde göra livad som helst, beslöt jag att stanna och försöka lyckan.
Nu efter 30 års vistelse kan jag ej säga att lyckan varit oblid, ehuru ej
heller gunstig. Tid efter annan har jag varit sysselsatt som arkitekt,
mecha-nical engineer, civil cngineer samt 1111 deputy State snrveyor. Och när
anställning saknats i dessa professioner, har jag haft fullt upp med
snickeriarbete, och f»iimst af allt som farmare och kreatursuppfödare. Resultatet är
icke lysande. Jag äger en farm pä 1,000 aeres, och donna utarrenderar jag
för hälften af afkastningen. Farmen är egentligen kreatursfarm. Och vi
hålla omkring 200 stycken nötkreatur och 12 ä 11 hästar, som uppfödas där
och afsäljas årligen, sä att antalet boskap hålles vid ofvau nämnda siffra.
Boningshus och tomter i staden äger jag samt en 3,000 dollars modern
ang-tröskmaskin, farmmaskin, etc. Jag är ej i skuld.
Hvad som är 1877 var ödemark är nu ett ordnadi samhälle. Goda
farmer finnas öfverallt i bäck- och ådahirnc, och ett svenskt settlemont på
kanske 3- å 400 personer är nu i full blomstring 0 mil ifrån Rapid City.
Med eller mot min vilja har jag varit grundläggaren för detta svenska
settle-ment, oeh det har gått tillväga pä följande sätt. Åren 1878 och 1879 blef
det bestämdt att laga storskifte skulle börjas och fortsättas öfver min
hemsockens område, ty då hade trävarubolagen köpt nog många hemman att de
begärde skifte för att utröna hvad skog som tillhörde dem. Kostnaden
beräknades till orimlig böjd, så kostade det t. ex. min far 700 kronor förutom
en del dagsverken, det första året. Far måste naturligtvis sälja at bolagen
men tog undantag tillräckligt för mor och far för sorgfri ålderdom. En stor
del af bönderna miste sälja åt de allt uppslukande trävarubolagen. Mina
släktingar jämte andra sade: Vi sälja och resa till Amerika! Innan jag visste
ordet af, voro fyra familjer pä väg hit är 1881, och år efter är har en eller
flera familjer lämnat samma trakt och flyttat hit. Under årens lopp har nära
nog en femtedel af min hemsockens forna bönder och torpare kommit hit,
och jag är glad att kunna säga att allra största delen nu äro välbärgade
farmare. Orsaken till denna massutvandring har uteslutande varit ekonomisk.
Bönderna ha lämnat sina fäderneärfda hem, därföre att de ansågo sig
urständ-satta att längre betala de stora utgifter som orsakats af skiftet,; de unga
personerna, män och kvinnor, ha rest hit därför att här varit bättre förtjänster
och utsikt att skaffa sig egna hem, hvilkct var omöjligt i hemorten. Ytterst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
