Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Bref från svenskar i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B K Kl1’ FHÅN SVEXSKAH I AM K RIKA SOM ITVANDHAT 1881 !KI. 183
bli min egen husbonde, men först måste jag hafva min skuld betald, för det
andra måste jag lmfva några medel för att kunna upptaga och sköta jord.
Man kunde f;i 160 acres land för endast afmätningskostnaden och
pappers-lösen (17 dollar), men då måste man med ens bosätta sig därå. ocb det
kunde vi ju icke. Vi kunde dock vara nöjda med de förändrade
lefnads-villkor vi redan hade, ty för den minsta dagspenningen, l‘w doll.. kunde vi
köpa 80—00 skålp. stålsiktadt hvetemjöl — då för en dagspenning i Sverige,
jag icke fick 20 skålp. sammaninalet rågmjöl. Så köpte vi hfir för en låg
dagspenning 7 10 skålp. smör mot I 1 ’/a skalp, i Sverige, 17 skålp. kött eller
tläsk mot 2 — 4, 15 dussin ägg mot 4 eller 5, 7 skålp. kaffe mot 2, och 25
skalp, socker mot .‘i ä I i Sverige, o. s. v.
På hösten gick jag ned i en kolgrufva i stadens närhet, där tjänade jag
från 40 -100 dollar i månaden, allteftersom väderleken var, ty på sommaren
säljes ej mycket kol. .lag blef i kolgrufvearbetet längre ftn ämnadt var, ty
jag köpte en hustomt och byggde själf ett bus en sommar då det var arbete
blott halfva tiden i gnifvan. Vi började nämligen trifvas i staden, da vi
tingo flera bekanta och vänner, barn föddes oss, språket lärde vi oss. det hus
jag själf byggt och de träd jag själf planterat blefvo mig kära. Vi hade ko
för vårt mjölkbehof, vi hade en bäst för att åka ut när vi ville. Och nu på
sistone har jag fått anställning hos ett kolgrufvebolag att sköta om
kontors-göromålen. Jag är icke rik men bar allt hvad vi behöfva.
Jag borde afsluta min skrifvelse har, men ville gärna påpeka några fakta
af värde för deii sak emigraiionsutredningcn gäller. I hafveu icke begärt mitt
råd, men mig anar, att ingen i Sverige skall komma på saken utan att den
blir påpekad af någon af oss som känner den. Jag uppdrager därför en
jämförelse mellan Sveriges ocb Amerikas landtbruksförhållanden.
Amerikas jord är ej bördigare än Sveriges. Iowa är en af de förnämsta
•agrikulturstaterna i Förenta staterna. Men ingen.bar ännu skördat mer än
högst 25 bushels hvete eller 20 bushels hafre på ett tunnland här; det är
cirka 6 tunnor hvete eller 5 tunnor hafre. Väl växer här majs, som Sveriges
klimat är för kallt att frambringa, men ett tunnland ger cirka 30 bushels i
medeltal. Dä nu hvete är c:a 75 cents pr bnsheln ger ett tunnland c:a 18
dollar i brutto, hafro e:a 35 c. ger 14 dollar, majs c:a 50 e. ger 15 dollar pr
tunnland. Blir skörden rikare, blir priset lägre. I Gästrikland i Sverige
var jag med om att skörda 20 tunnor, eller 80 bushels, hafre pä tunnlandet,
16 tunnor råg (hvete mognar där ej), ilvarför kan då icke den svenska
landtmannen sälja sin spannmål så billigt som Amerikas? Hvete i Sverige
är ju ciilca 41 /s kr. per bushel, hafre 2’,i emot Amerikas 75 c. för hvete
ocli 35 c. för hafre. Men då landtmannen i Sverige betalar kronor mot
dollar i daglön för hjälp, beror det ju ej därpå att arbetet är dyrare.
Men för det första är den svenska jorden dyr. Och däraf följer att. vid
hvarje arfskifte en dryg lösen faller på en hemmablifvande bondson eller
landtpatron. Denne kräfver intresse. Oeh för hvarje generation skall så all
jord betalas till högt, pris med intresse. 1 Amerika ges ingen lösen för själfva
jorden, endast för dess åbvggmidcr och hägnader (dikning och gödning
förekommer ej här). När en farmareson ärfver farmen efter fadern, tinns ock
alltid sä mycket löst att det öfverväger åbyggnaden och hägnaden mänga
gånger om, sä att skuld ocb intressen drages han icke med. Så arbetar han
själf och lejer hjälp endast vid bärgning, skörd ocb tröskning. En man
sköter 50 tunnland åker med hjälp i bråd tid ocb tar en bruttoinkomst af 750
till 1,000 dollar, och denna inkomst kan en kolgrufvearbetare äfven ha.
Men hvarför är jorden så billig i Amerika och dyr i Sverige? Jo, sa
länge utmarken är fri, vill ingen betala lösen för själfva jorden. Väl kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
