Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Bref från svenskar i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon köpa oodlad jord oeli betala 6—15 dollar ]>er acre, eller odlad ocli
bebyggd farm till 50 dollar per acre; detta gör man bellre iln gä
hundratals mil för fritt land. Men i Sverige köpte t. ex. släkten S. egendomen Å.
för 135,000 kr. på 1870-talet. A. var 9 öresland skatte, med c:a 150 tunnland
akcr och c:a 1,000 tunnland utmark. Det gör nära 1,000 kr. tunnland för odlad
jord. Utmarken bär ej skog på 50 är som motsvarar hennes skatt undertiden.
Med detta för ögonen skall en beräknande landtman i Sverige finna, att
om all utmark vore fri, skulle bonden icke gå under som nu. Hcrrarne,
som icke själfva arbeta, stode sig väl slätt, men de föllo icke djupare ned
än till den frie bondens led. Och herrar och trillar borde ej finnas. Och
vore utmarkerna fria, skulle Sveriges förtryckta folk icke emigrera längre än
dit. Skulder och räntor skulle ej längre trycka jorden, landtprodukterna bli
knappt hälften så dyra mot nu, ingen behöfde emigrera till Amerika för att
slippa förtryck, träldom och nöd på ålderdomen.
Då jag var vid k., var dess bruttoinkomst c:a 14,000 kr. Af denna sunnna
erhöll dess arbetsfolk era 5,000 kr. De 9,000 utgjorde ju endast 6 % ränta pä de
135,000 garden köptes för. Men denna summa skulle ju dess arbetare skrapa ihop
för hvarje generation med sitt slit, under det ägaren icke gjorde mera därtill
än skref några siffror och bokstäfver i våra motböcker och kontrakt. Detta lär
man sig begripa i Sverige nu för tiden och lämnar därför ett så otacksamt land.
Emigrationen kommer säkert att fortfara tills ingen dagakarl eller
tor-pare är mer i Sverige, därest de ickc kunna få fri odlingsmark i Sverige
’åsom här. Intet annat kan hämma emigrationen, ty nio tiondedelar af alla.
svenskar, som komma hit, komma för att få fri jord.
N:r 212.
J. L., New Jersey. Emigrerade 1888. Från (¡äfleborgs län.
Jag är född 1865 i Gästrikland. Både fader och farfader voro smeder,
men äfven praktiska fiskare, och jag fick tillfälle att studera fiskarnas natur
frän min tidigaste barndom (4 ar), och jag uppnådde en skicklighet i fiske
som ingen annan. Vid 15 ar gick jag i smedjan med min far, men smidet.
minskade af så småningom, så efter sex år var det alldeles slut. Vi fiskade
något samt arrenderade litet jord och hade två kor, så vi kunde uppehålla
lifvet men inte mer. Något annat arbete fanns inte att få. Mina föräldrar
¡fjorde då auktion och sålde allt för att fa biljetter till Amerika. Er. min
syster reste äfven. En annan syster var här förut. Jag kunde ieke följa
med, ty pengarna räckte inte till. Jag var nu gift och hade barn men intet,
hem eller arbete, och denna vinter, 1887—88, var den svåraste som varit i
Sverige sedan 1808—69. Det var 5 å 6 fot snö. Om någon lyckades fä
famnvedhuggning, sä betalades det 75 öre per famn, och dä var det
timmer-toppar under snön och endast sämre skog. En man kunde inte tjäna sa
många öre om dagen som de kläder och skor han förstörde. Skaror af män
gingo efter vägarna och bjödo nt sig till arbete för endast maten, men
för-gäfves. Nästa sommar 1888 lyckades jag låna så mycket att jag kunde
komma hit, men måste rymma från familjen, då jag inte hade pengar nog
att taga den med och icke kunde utfå flyttningsbetyg ensam. Ilufvudorsaken
hvarför jag lämnade Sverige var brödfrågan. Medhjälpandc omständigheter
voro: längtan efter mina närmaste anhöriga, den hos oss svenskar nedärfda
vandringslustan. klasskillnaden och öfversitteriet i Sverige. Jag kom till ett
gjuteri, och efter 3 år hade jag full afiöning som utlärd, fast fackföreningen
föreskref att lärotiden var minst 4 år. Jag stannade på gjuteriet som första
man i 13 år. Jag kunde icke komma högre för att iigarne och förmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
