Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Bref från svenskar i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kämpa mot ett, hård t klimat. Vi måste alla dagligen förtära någon slags
medicin, synnerligast mot förstoppning, som slutligen ruinerar hela systemet.
.lag har här skildrat mina lifserfarenheter utan kommcntarier och utan
öfverdrift. .lag vet dock de som genomgått hårdare svårigheter än jag. och
tnanga som dukat under i kampen. Kommen ihåg att man ej lämnar
hemlandet med glada känslor och att jag själf kände mig bittert stämd. 1’nder
alla dessa är af umbäranden och slit har det dock gått genom mig som en
röd tråd denna tanke att en gång återvända till hemlandet. .Jag ville dit
och tala om för de unga de erfarenheter jag inhämtat och de svårigheter jag
utkämpat. Jag ville dit igen, medan blodet, ännu strömmar varmt af
ungdomens ¿löd och hj&rtat brinner af lust att Snnn sträfva för fosterlandets
framtid. Jag har funnit att det äfven på denna sidan hafvet finnes djup
och varm fosterlandskärlek ja, stundom varmare och hängifnare än den
hos Sveriges eget folk. Jag är viss på att mänga svenskar skulle återvända
om missförhållandena rättades. Jag önskar den dumma tjäustehjonsstadgan toges
bort och att staten bidroge till att skaffa hvar och 011 en egen liten torfva
att bo pä. Att man hjälpte nykterhetsarbetet i allt hvad som är rätt och
billigt. En sak, ej den minsta heller: gif folket rösträtt utan alla om och
men: svenska folket är moget därför och skall ej missbruka den, eller kanske
behöfver man ej frukta den alls. Här lm vi full rösträtt, men under alla
dessa är ha knappast, 10 % an vänd t densamma vid något val.
Många gä hit, lockade af falska, annonser om guld och rikedom, inen
högst få tala om att vi här i hela Förenta staterna ha ett hårdt klimat, och
att arbetet är betydligt härdare än man kan föreställa sig i Sverige. Jag
trillar till alla delar den varning, från en medlem af fria arbetsbyrån i Newyork,
hvilken varning varit intagen i svenska tidningar. Vidare vill jag säga, att
om en och annan kommer hem som lyckats väl i detta land, ej däraf följer
att alla lyckats. De som misslyckas, bli hemma ansedda som stackare och
vilja helst bli glömda och gömda för släkt och vänner.
Och till sist vill jag tillägga att vi, enligt statistiken, ha öfver I ’ a
million arbetslösa, och hvarför man vill ha emigranter hit nu är ej brist, pä
arbetare utan snikenhet hos ångbåtsbolag och för att få priset på arbetet
nedsatt sä lågt. som möjligt.
N:r 220.
A. .1. s., Illinois. Emigrerade 1S92. Eran Kronobergs län.
Jag framlefde min barndom hos mina föräldrar i Kronobergs län. Min
fader var soldat, och vi voro 7 barn, uppfödda i knappa omständigheter, som
alla. innan konfirmationstiden kom, fingo smaka på att under köld och svält
arbeta hos bönder. Så gingo åren. och jag växte sä smått, och jag blef trött
pa denna hårda lott. 18116 lät jag inskrifva mig till soldat med 100 kr. i
lön, år 1872 bosatte jag mig på ett soldattorp, och samma vår blef jag kom-
menderad till underbefälsskolan på Karlsborg. Så småningom blef jag
distink-tionskorpral och tog afsked 1892, enär jag inte såg någon utväg att kunna
försörja min hustru och mina 7 barn. Korpralslönen var alldeles för liten.
Jag var i tjänstgöring nästan hela sommaren, och roten brukade torpet, så
det blef ringa skörd. Till råga på allt ondt blef den förhatliga spannmåls-
tullen stadfäst just för att krossa den fattige och krossa bvarje utväg att
försörja sig. Jag reste till Amerika 1892 efter erhållandet af reskassa af
släktingar här. Jag hade ingen lust att. utvandra från mitt gamla fädornes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
