Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Bref från svenskar i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
natten, ocli ja« lade mig ner på bädden med min revolver i banden. Det är
ej sällan en och annan försvinner i dessa trakter. Jag tänkte därpå, och
innan det biet’ dager följande morgon tog jag första tåg mot Chicago och
slapp undan utan äfventyr. Sa slutade den affären. Jag hade sett nog och
ville ej locka landsmän till detta paradis». Ofverallt i södern önskar man
få skandinaver att slå sig ner, ty man vet att de äro driftiga och
starka och pålitliga arbetare. Man vill ha bort negrerna, som, trots
sin underordnade samhällsställning och det hårda billiga arbete de
uträtta. dock aldrig rest landets välstånd, utan tvärtom. Hvad är det väl
som gjort nordstaterna så rika och blomstrande? Jo, det är de fattiga,
sträf-samma och föraktade immigranterna från norra Europa. Han sattes här i
sådana förhållanden att han kunde skaffa sig ett eget hem, och han skaffade
sig icke blott hem utan accumulerade en förmögenhet. Så uppstod det ena
blomstrande samhället efter det andra. Söderns land ägdes af några få
land-konungar, som hade en massa negrer, förr slafvar och lifegna. numera lifegna
och slafvar, med frihet till namnet. På många platser hafva ile förökat sig
sa otroligt, att det finnes ända till 10 negrer till en hvit. Man vill nu, för
sent, ändra missförhållandena genom att importera hvita. som få den föga
afundsvärda position att konkurrera och i arbete uttränga negern, om han ej
själf vill svälta ihjäl. De hvita landbaronerna le, ty de fa billig arbetshjälp
och de svarta undanträngas af en civiliserad folkstam, och skulle det bli
konflikter dem emellan, så äro de ju oskyldiga och två sina händer. Jag kan
ej nog kraftigt varna landsmän för glittrande annonser och hala,
silfvertun-gade agenter, som på sydstaternas bekostnad resa genom Europa för att skaffa
negersubstitut. Jag vill dock härmed ej ha sagt, att det ej skulle betala sig för
skandinaviska yrkesmän att göra pengar här, ty söderns folk äro svaga och
sakna nordbons ihärdighet och kraft.
På hösten 1902 reste jag med familj till liiloxi vid Mexikanska viken.
Denna stad är väl öfver 300 är gammal, och ända till för få år tillbaka endast
ett fiskläge med några hundra invånare. Invandrande personer frän
nordstaterna ha nu tagit band om alla affärer, och det har de senaste åren gått
upp med jättesteg. Jag arbetar nu på en fabrik för tillverkning af dörrar och
fönster m. m. och har ’¿"¿:> pr dag. Jag köpte mig genast en hustomt, 200 X 140
kv.-fot, för 240 doll. Jag betalade 10 doll. kont. och 10 doll. pr månad.
Jag lånade 12/1 doll. mot lo % intresse. För dessa pengar byggde jag mig
ett litet, hus med två rum. Jag flyttade in innan jag fatt golfvet eller fönster
och dörrar i ordning. Mitt hus måste jag göra i ordning kvällar och
morgnar. Jag arbetar livar morgon frän ’/* 6 eller 5 till ti. äter sa frukost, går
till arbetet pä fabriken kl. 7, kommer hem kl. 1 21‘>, äter kvällsvard i hast
och arbetar sodan till 8 eller 9, stundom till 11 pä kvällen. Sä har jag
hållit på nu i snart år. Alla mina uthus har jag och min hustru byggt
vid lyktljus. Jag har byggt och murat och målat själf. När jag reste hit.
lånade jag 50 doll. af en vän för att betala resan. Nu har jag på 5 år
skaffat mig 2 bus med 3 rum oek kök, badrum och skafferi i hvardera, samt
ett mindre med 2 rum och två garderober. Jag bar eget artesiskt. vatten
samt gas för eldning i kaminen. Jag bar allting så behändigt och bekvämt
som kan önskas, och mina bus äro värda omkr. 3,000 doll. En ungkarl far
här ej spisa billigare än 5 doll. i veckan, men vi ha fått. nöja oss med 3
doll. i veckan för hela familjen. Jag röker ej en enda cigarr om äret eller
tager en sup, och hvarje penny måste vändas två gånger innan den går ut.
•lag vet att jag arbetat och slitit härdare än de flesta och är viss på att om
samma energi och sparsamhet ådagalades i det gamla Sverige, som jag fått
göra här, man beliöfde ej sakna hus och hem där heller, och därtill slippa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
