Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Bref från svenskar i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lärare, men till slut var det endast jag kvar och en lärare. Det var en utmärkt
skola och kostade icko något,. Ilan var alltid sä god mot mig. De tre första
aren voro alla lika. Arbeta 10 timmar hvarje dag, gå i skola på kvällarna
och låsa läxor tills jag somnade. Det var intressant, äfven otn det ibland
kändes tröttande. Meu hvarje framgång gaf kraft till en ny. Jag var alltid
frisk. 1899 i augusti slutade jag och ingick vid Augustana College, i
Rock-Island, Illinois, och var där ett år samt fick ett diplom från
affärsafdel-ningen.
Nu återvände jag till min förra plats och avancerade slutligen till
disponent. Det tyckes som om jag har det bra ställdt här. Mina små och få
vanor äro lätta att tillfredsställa, och som en följd däraf har jag kunnat
spara ett litet, kapital. Jag är ogift.
Om nya lagar gjorde det lätt att återvinna medborgarrätt och rätten att
gifta sig utan andra former än de, som gälla för dem, som aldrig vistats
utomlands, skulle jag komma till Sverige och stanna där, ty jag är, för att vara
ärlig, en främling i detta stora land. Friheten att utöfva oinskränkt
rösträtt, som lockar så mången, ersätter ej saknaden af hemlandet
Det enda som jag klagar på i Sverige är, hvad vi här anse, onödiga
former och besvär, genom alla möjliga betyg och orlofssedlar, och att allt
synes så byråkratiskt och öfversit.taraktigt, ifrån en järnvägsinspektor och
postmästare till en bankkassör eller kanslitjänsteman. Jag var vid mitt
besök i hemlandet själf besvärad af dem och ödslade mången värdefull minut
pä deras formella ceremonier och metoder. De göra en svensk-amerikan
dödstrött, och då en hel del onödiga ord talats, får man slutligen det begärda
med en blick, som säger en tydligt, att de äro ovissa om de ej bort fråga mer
och gjort det än svårare för en, och afskedot är vanligast en medlidande
blick öfver ens bondfasoner och okunnighet. Jag tror ni skulle behålla och
återfå många svenskar, om något, litet gjordes för alt försöka förstå dem, i
stället för att göra dem onödigt besvärade, så det närmar sig kränkning.
Vi äro vana att få allt med minsta besvär och utan väntan. Tänk
er att. ej få sin post på hvarje timma af dagen och ej mottaga till
af-sändning gods pä en järnvägsstation, då man ser inspektorn ligga och hvila
middag. Att se samma inspektor stänga biljettluckan 6 min. före tågets
ankomst för alt vara ute och signalera stopp vid stationen, en sak som hvar
människa vet att det gjorde ändå, då de ju alltid har en konduktör som kan
so till det, det är inte trefligt.’ Tänk er äfven att vara ansedd för simpel
om man ej tar af öfverrock och skor, innan man träder in på en så hvardaglig
plats som en bank, och att där fa gå först till en och af honom med en
sedel visas till en annan, innan de betala ut hvad man begär. O, så
tidsödande! Man hinner med så litet under dylikt system. Jag påvisar detta
som något som ni gjorde väl i att förenkla.
Sälj biljetter tills taget afgår, tag emot. och afiämna gods och express
hela dagen och låt konduktören sköta tåget. Han har god tid. Låt mig
också få gå in pä banken utan att behöfva komma som på en audiens till
kungen. Det är ju fräga om affär, oj en visit. Detsamma observerades på
kontoren till de verk jag besökte. Tidsspillan och åter tidsspillan, frän tidigt
pä morgon till sent på afton. Alla och allt hindras af otillgänglighet och
onödigt pedanteri. En man med sundt förnuft och tilltagsenhet och med
litet frihet att handla behöfde aldrig hindra arbetet så för andra. Som det
nu är. så måste han till sina öfverordnade i tre fyra led och sä samma väg
tillbaka till den lägste, som nu först får göra hvad han redan visste skulle
utföras. En inspektor eller annan förman »sofver middag» och han far ej
störas, hellre far en rad män vänta en timme. Det är just en timme, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
