Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Bref från svenskar i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och till hvad nytta är värnplikten? Faktiskt till ingen, utan
tvärtom till oändlig skada för landets ungdom. Sverige kan ej erhålla annat
än en upprorisk armé. Ett exempel pä nyttan af cn armö, som
alltigenom mästc tvingas mot sin vilja, lämnade ryska armén i sitt senaste
krig. Nej, reducera värnplikten betydligt, förllytta några millioner från
krigsbudgeten k varje år och nedlägg dessa millioner på moderlandets många
stora rika vattendrag, anlägg elektriska kraftstationer i och för erhållande af
bättre drifkraft, som skulle bespara riket 20 å 30 millioner, som bortkastas
endast för kol. På samma gäng erhölles mera tillgång på arbete för den
arbetssökande befolkningen likaledes. Tag bort ett 20- eller 30-tal af dessa
onödiga stora löntagare. Sammanslå alla dessa millioner, som riket genom
denna reformering skulle besparats, och begagna dem i stället till
industriella ändamål och för riket samt dess befolkning allmännyttiga företag. Tag
oek bort klasskillnaden, så den arbetande befolkningen kan känna sig mera
hemma, samt låt den få föra sin talan, liksom i detta land. Moderlandet
hchöfver sina söner och döttrar väl, men under de förhållanden, som nu äro
rådande, kan svenska regeringen ej ens tänka behålla sin ännu hemmavarande
arbetsbefolkning eller någonsin fä skåda den dag, da emigrationsströmmen
vänder riktning.
N:r 235.
A. H., Massachusetts. Emigrerade 1906. Från Uppsala län.
På ett större herresäte i Uppsala län var det som jag första gången såg
dagens ljus. Min far var livad de kalla befallningsman där. Jag föddes den
5 juli 1874. Tio dagar gammal, eller den 15, skulle jag kristnas, och med
anledning däraf skulle min far jämte tvenne andra personer resa till Sigtuna
för att göra några små inköp. De kommo dock aldrig tillbaka lefvande;
deras båt återfanns kantrad och sedermera uppflöto de tre liken.
Detta var gifvetvis ett hårdt slag för vår stackars moder, som nu stod
ensam utan medel, med fyra små barn, af hvilka den äldsta var sex år. Någon
förmögenhet fanns icke, de ringa medel min far disponerat öfver, hade
nedlagts på erforderliga skolor för landtbruket. Före sitt giftermål hade såväl
min far som min mor varit i tjänst hos en grefve W. i Södermanland. Då
nu det gamla herrskapet W. blef underrättadt om hvad som bäudt, fick min
mor ett bref frän grefven, däri han erbjöd henne att komma tillbaka till
hans gods, och skulle hon där få husrum.
Tacksam för detta erbjudande reste då min mor jämto oss småttingar
dit. Enligt kommunallagarna skulle vi eljest hamnat i en annan församling,
där min fader förut haft anställning.
Det hem vi nu erhöllo var ett ytterst anspråkslöst sådant, ett enda litet
rum med en dörr så låg att en vuxen person måste kröka sig i 45 graders
vinkel för att komma in. Här växte vi upp, och för att vi ej skulle sakna
det nödvändigaste måste vår moder arbeta och slita ganska hårdt. Så snart
mina äldre syskon blifvit sä pass vuxna, att de kunde uträtta någonting,
måste de ut från hemmet; min äldsta syster var endast 13 år gammal, då
hon lämnade hemmet. Till sist var jag, som yngst, hemma ensam och
började redan som en liten skolpojke att arbeta i herrgården för 25 öre om
dagen.
Så gingo åren tills jag var 17 år gammal, dä jag kommit npp till den
aktningsvärda dagspenningen af 75 öre under själfva skördetiden. Inseende
det omöjliga att på deu aflöning, som bestods jordbruksarbetaren den tiden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
