- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VII : Utvandrarnes egna uppgifter /
251

(1908) [MARC] With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Bref från svenskar i Amerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lyckas, jag trodde om jag gick öfver hit, skullo jag återigen tjäna mig ett
hem och fortare här. Men något galnare kunde jag aldrig fått i min hjärna.
Jag visste inte af, att den som vill arbeta här betraktas som en tjuf af
yrkeskamrater, ända tills han köpt sig rätt att arbeta genom att ga in i

»union . Detta var en svårighet, och jag kunde fylla sidor som denna med

beskrifning af de svårigheter som möta utvandraren här, om han inte vill
lefva som ett djur i ohyra och smuts. Då kan han hyra ut till en rail-

roadscamp eller till skogen och tjäna något, men vill man lefva som folk,

d. v. s. etl någorlunda hyggligt rum, rena sängkläder, rena, snygga kläder
och mat som ej är rutten, skall man hafva hög betalning om nitgot skall
blifva sparadt. .lag har arbetat, i maskinshop sedan jag kom hit, arbetat,
som svarfvare hela tiden, men om jag kunde, ville jag gå hem, men så mycket,
förtjänar jag icke. Huru många af de svenska arbetarnc här vilja erkänna,
att de, fast de vilja, ej kunna få ihop till en gammallamlsresa? Knappast
en på, hundra, och dock finnas sådana här i tusental, som längta hem, men
kunna ej komma från detta stafland i brist på dollar.

Som ni se. berodde således min amerikaresa ej på missnöje med den
politiska ställningen i Sverige, ej på fruktan för exercis, jag var färdig med

den, utan det, var ilen tanken, att jag lättare skulle kunna göra mig ett hem

här, som behärskade mig. Att jag i det fallet begick ett misstag, erkännes,
och många, många tusen svensk-amerikanare, som hela sitt lif ha alla sina
tillhörigheter i en reskoffert här, bevisa att flera än jag begått detta
misstag. Att således min historia maste bli af litet intresse för
emigrations-utredningen är påtagligt, men då grunden för min utresa var den jag
påvisat, torde det tillåtas mig att något orda om de förhållanden i Sverige,
som till stor del äro 011 orsak till emigrationen, då jag kan tala och döma
■om desamma opartiskt och passionsfritt, då jag haft politisk rösträtt sedan
mitt 22:de år och haft förtroendeuppdrag inom kommunen i 12 år. Det är
<’j många som rest liit, för att de saknat rösträtt i Sverige, saknaden har

inte varit så stor. fast. många, för att ej säga de flesta, hlifvit. uttråkade af

detta eviga käbbel i riksdagen om denna fråga och trötta af att vänta på
ett sådant slut, som kunde vara tillfredsställande, och vänta sa länge. Men
ej dref denna känsla någon yngling från hemlandet mot ovissa öden här.
Men hvad som dref mången hit var känslan af att vara sedd öfver axeln
därhemma på grund af ålder, på grund af att vara bara arbetare, på grund
af att han var fattig, och pä grund af att han ej var goodtemplare.
Sven-skarnc hafva det felet att öfva öfversitteri mot ynglingen, att negligera
arbetaren, att förakta den som är fattig, och rörande goodtemploriet sa ha
goodtemplarne visat en förvånansvärd förmåga att göra lifvet otretligt för
ej ordensmedlcmmar. Man vet att ynglingar känna förödmjukelser djupare än
den mogne mannen, som i vanliga fall blifvit så pass tränad att han kan
bita emot. ilvad här sagts gäller sådana, och det är minst hälften af
ut-vandrarue, som gåtl hit förr än de fullgjort sin värnplikt. Jag tror ingen,
åtminstone ytterst få, förrän värnplikten är fullgjord, tänker på att grunda
eget hem, så att för sådana kan man ej ta svårigheten att i Sverige erhålla
jord för eget. hem som en orsak till utvandring i betraktande. Många af
dessa ynglingar skylla på värnplikten som en orsak. Men om myndigheter
och auktoriteter I Sverige förstå att slå in på rätta, vägen, sä skall inom en
kort tid hvarje svensk yngling känna sig stolt, och lycklig öfver att få
fullgöra sin värnplikt, men ynglingarna måste i själ och hjärta känna och förstå,
att det är för fosterlandet, för hus och hem och frihet, de måste gå, men
ej pä befallning :if glänsande herrar i guld, eller att de äro sålda af
köpslagande bönder i riksdagen. Detta måste skolan och hemmet lära dem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emuutvandr/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free