Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första tidehvarfvet. Norra Amerikas äldsta historia. Landets befolkning - I. Högbyggarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
ske till högre rätt. I hvarje provins fanns dessutom en underdomstol,
från hvilken kunde vädjas i brottmål, men icke i tvistemål. Domrarne,
som valdes för lifstiden, aflönades med en del af kronodomänernas af-
kastning. Om någon af dem tog mutor eller dömde partiskt hade han
förverkat lifvet. Inga advokater fingo uppträda inför domstolen, utan
parterna måste sjelfva andraga hvad de hade att säga. En sak styrktes
med ed eller vittnen. Rättskrifvare upptecknade i hieroglyfisk målnings-
skrift hvad som i hvarje mål androgs; och skedde detta med en sådan
noggrannhet, att äfven de spanske domstolarne erkände de aztekiske
hieroglyf-protokollen för lagliga handlingar. Den aztekiska utrafflagen
var sträng. Mord — äfven om det skedde på en slaf — straffades med
döden. Äktenskapsbrytare stenades. Tjufvar afrättades eller såldes till
slafvar och den allmänna säkerheten till lif och egendom var så stor, att
hvarken lås eller regel behöfdcs för någon dörr. Att flytta råmärken,
att förfalska mått, att bortslösa sitt lädernearf, att lefva omåttligt — allt
detta var belagdt med dödsstraff 1’.
Krigsväsende. Många af landets ädlingar (cazikerna) innehade sto¬
ra jordegendomar mot förbindelse att med sina underhafvande i krigstid
tjenstgöra i konungens armee. Det säges, att dessa ädlingar kunde upp¬
ställa en styrka af 100,000 man(?) och att de i fredstid måste lemna giss¬
lan till konungen eller sjelfva vistas i hufvudstaden. Manskapet inom
armeen bar ingen annan uniform än en färgad gördel omkring lifvet;
höfdingarne deremot voro klädda i bomullsharnesk eller i kyrasser, för¬
färdigade af guld och silfverplåtar. Benen och fotterna voro skyddade
af skinnstöflar och med guld kantade sandaler. Öfver skuldrorna fladd-
1) “En dödsdom betecknades genom ett med en pil draget streck Öf¬
ver den anklagades porträtt.“ En af Mexikos gamle kronikeskrifvare
berättar om de ceremonier, som företogos då en dödsdom afkunnades af
konungen. “I det kungliga palatset i Tezcuco“, säger han, “var en borg¬
gård på hvars båda motsatta sidor lågo två domsalar. I den förnämsta
af dem, kallad ‘Guds domstol’, var en thron af massivt guld, inlagd med
turkoser och andra ädla stenar. På en stol framför den låg en dödskalle
krönt med en ofantlig pyramidformig smaragd, vid hvars spets var fä¬
stad en aigrette af lysande fjädrar och ädla stenar. Dödskallen låg på
en hög af krigiska vapen, sköldar, koger, bågar och pilar. Väggarne
voro behängda med tapeter, gjorda af håret af olika slags vilda djur, af
rika och skiftande färger, sammanhållna af guldringar och broderade
med figurer af foglar och blommor. Öfver thronen hängde eu thronhim-
mel af mångfärgade fjädrar, från hvilkas midt skimrande strålar af guld
och juveler utsköto. Det andra tribunalet, med namnet “Ivonungens“
var äfven utsira dt med en lysande thronhimmel af fjädrar, på hvilken det
kungliga vapnet sågs utsydt. Här gaf suveränen offentliga audienser
och utdelade sina befallningar. Men när han dömde i vigtiga mål eller
stadfästade en dödsdom, begaf han sig till “Guds tribunal“, åtföljd af
rikets 14 stordignitärer, ordnade efter sin rang. Der påsatte han sig sin
med ädla stenar rikt infattade mitra och hållande i venstra handen, så¬
som spira, en gyllene pil, lade han den högra på dödskallen och afkun-
nade domen.“ (Brown, “The Aztecs“ sid, 79. Prescott, “Mexikos er-
öfring“ 1,2).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
