Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första tidehvarfvet. Norra Amerikas äldsta historia. Landets befolkning - I. Högbyggarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
fanns ett slags mynt, bestående af guldkorn inlagda i genomskinliga pen¬
nor, tennstycken, skurna i form af ett T, samt ett visst antal kakaobönor.
Mått och mål funnos, men inga vigter. Äfven guldet mättes i rymdmåtti).
Postverk. Poststationer funnos vid alla större vägar i riket och lågo
dessa stationer på ett afstånd af 7 engelska mil från hvarandra. Depe¬
scher till eller ifrån hufvudstaden befordrades med löpare från den ena
stationen till den andra.
Slafvar. I Mexiko funnos slafvar af flera slag. Hvarje fiende, som
i krig tillfångatogs, blef en slaf och offrades nästan alltid till afgudarne.
Statens gäldenärer blcfvo också slafvar. Dessutom funnos många fattiga,
hvilka sjelfva sålt sin eller sina barns frihet. Slafven egde rätt att be¬
sitta egendom och kunde sjelf hafva egna slafvar. Barn, som föddes af
slafvar, voro fria. “Ingen kunde i Mexiko födas slaf“. Ingen race- eller
kastskillnad fanns mellan slafven och den frie.
Lefnadssätt, seder ocli bruk. Då ett barn föddes bestänktes dess läp¬
par och bröst med vatten och “Herren anropades att han ville låta drop-
parne aftvå den synd barnet erhållit före verldens skapelse, så att det
måtte bli födt på nytt“2).
De unges uppfostran anförtroddes åt presterskapet. Både gossar och
flickor insattes i ett slags klosterskolor hvarest de förre fingo till en bör¬
jan biträda vid de religiösa ceremonierna och derefter erhöllo undervis¬
ning i religionen, skrifkonsten, statskonsten, astronomien och andra nyt¬
tiga vetenskaper. Flickorna lärde sig väfva, brodera och andra nyttiga
göromål. öfver ungdomens moraliska uppfostran vakades med den stör¬
sta sorgfållighet. Blygsamhet och kyskhet ansågos vara en qvinnas
dyrbaraste prydnader.
Månggifte var hos aztekerna tillåtet, men synes hafva varit in¬
skränkt endast till de förmögna klasserna. Bröllop firades med många
ceremonier och äktenskapet hölls i stor helgd, Äktenskapsskilsmessa
kunde icke erhållas utom inför vederbörlig domstol efter det båda par¬
terna blifvit hörda. Qvinnan bemöttes med aktning och fick deltaga i
alla mannens nöjen och gästabud. Hennes drägt bestod af flera kjolar
af olika längd, alla försedda med rikt utsirade bårder. En slöja af “pi-
1) Att aztekerna icke ledo brist på sistnämda metall synes deraf, att
då spaniorerna roffade till sig de kungliga skatterna (eller, såsom det sa¬
des, fingo dem i present), uppgick guldet, silfret och juvelsmyckena till
ett värde af 6,300,000 dollars i guld. När spaniorerna sedan eröfrat huf¬
vudstaden Mexiko och “i civilisationens och i katholska kyrkans namn
nedgjort öfver 200,000 azteker, som kämpat för frihet, hus och altaren,
uppgick det guld de fingo i byte till 130,000 castellauos; spaniorerna an-
sågo likväl, att denna summa var för liten och, då de misstänkte, att den
aztekiske kejsaren Guatemozin undandolt en del, togo de honom och
stekte honom på ett halster för alt tvinga honom att bekänna hvar göm¬
stället fanns. Guatemozin teg likväl och då han slutligen afrättades,
skedde det under ropet: “Gud skall afiordra eder räkenskap för detta“,
en profetia som redan gått i fullbordan. I Peru röfvade spaniorerna un¬
der 25 år icke mindre än 800 millioner dollars i guld.
2) Prescott, Mexikos Erofring, I, 3,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
