Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första tidehvarfvet. Norra Amerikas äldsta historia. Landets befolkning - I. Högbyggarne - II. Indianerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
tans" betäckte det svarta liårct eller också var detta tlätadt i långa flätor,
-som de förmögnare prydde med perlor och ädelstenar.
Begrafningar firades med intressanta ceremonier. Den aflidne svep¬
tes i sin skyddsguds drägt och öfver liket ströddes papperslappar, hvilka
skulle tjena den döde “såsom ett trollmedel mot farorna på den mörka
väg han hade att vandra." Om han var rik offrades en mängd slafvar
vid begrafningen. Liket brändes och askan förvarades i ett af rummen
i den aflidnes hus.
Sådan var i korthet den aztekiska civilisationen, skuggbilden af de
gamle toltekernas kultur. Den sistnämda, som en gång för årtusenden
tillbaka blomstrade i Mexiko och i Mississippidalen, hade då måhända
hunnit en större höjd än vi nu ens kunna ana och den skulle utan tvifvel
uppnått en ännu större, derest den icke dukat under för indianernas bar¬
bari och aztekernas blodiga religionskult. Visst är emellertid, att det
slägte, som nu bygger sina palatser på toltekernas grafvar, ingalunda kan
berömma sig af att vara “det första civiliserade folk å Amerikas jord."
De amerikanska författare, som än i dag påstå, att toltekerna, azte¬
kerna och de öfrigc mexikanska folkstammarne voro "samma slags folk
som indianerna i För. Staterna," hafva icke fästat någon synnerlig upp¬
märksamhet hvarken vid de arkeologiska forskningarne eller vid den
ofantliga skilnaden mellan de sistnämde folkslagens och indianernas lef-
nadssätt och kultur. Omdömet har blifvit fäldt efter hudfärgen, liksom
om någon påstode, att lappar, judar och svenskar vore samma folk, der-
före att de alla ega ljusa anletsdrag. Att Mexikos folkstammar och För.
Staternas äldsta innebyggare voro af samma race som indianerna, vilja
vi visst icke förneka, men att de icke voro “samma folk" torue hvar och
en inse af det föregående och efterföljande.
II. Indianerna. 1. Indianska racen. Då europeerna
i slutet af 15:de århundradet kommo till Norra Amerika, be¬
boddes denna verldsdel af indianer, ociviliseradefolkstammar
tillhörande en förut okänd menniskorace, hvilkens utmär¬
kande kännetecken voro och äro än i dag: röd eller brunaktig
färg, hög ocli välbildad kroppsbyggnad, låg panna, mörka,
djupt liggande Ögon, krokig näsa, höga kindknotor samt svart,
tagellikt hår.
Namnet indianer användes först af spaniorerna, hvilka vid sin an¬
komst till San Salvador (den 21 Okt, 1492) förmodade att de kommit till
Indien.
Indianernas fqre} är icke fullkomligt "kopparröd", utan stöter mera
i brunt. Många af indianerna äro dock icke brunare än araberna eller
andra söder om Medelhafvet boende kaukasierl).
Rörande indianernas Icroppsbyggnad yttrar den amerikanska målaren
6. Catlin: "Deras kraftiga kroppsbyggnad skulle dristigt kunna täfla
1) Catlin: "Nord Amerikas Indianer*’ 33 kap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
