Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första tidehvarfvet. Norra Amerikas äldsta historia. Landets befolkning - II. Indianerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
besökte, talade 30 helt och hållet olika tungomål. Endast 18
talade dialekter, som kunde hänföras till 4 eller 5 bestämda
rötter.
Indianerna kunde hvarken skrifva eller läsa; dock egde de
ett slags bildskrift, ej olik den, som våra förfäder i Sverige be¬
gagnade under hednatiden 1). “En höfding t. ex., som ville för¬
eviga sin bragdrika lefnad, ritade på insidan af en afrifven träd¬
bark ett hufvud, hvilket betecknade honom sjelf; figuren af
en oxe derintill angaf att han tillhörde en slägt som bar namn
af detta djur; vidare ritade han en menniskogestalt med en
båge i handen ocli derunder flera fyrkanter alla fyllda med streck,
några med en spetsig betäckning, och en inneslutande fyra
mansfigurer, af hvilka de tre voro hufvudlösa. Den bågbe-
väpnade mannen betydde att hnn varit en krigare och fyrkan¬
terna huru många krigståg han gjort; spetsbetäckningarne
utmärkte de krig, i hvilka han sjelf varit anförare och strec¬
ken huru många stridskamrater han haft med sig. De huf¬
vudlösa bilderna tillkännagåfvo att han i ett krig dödat 3
fiender och den med hufvud att han hemfört en fånge 2).“
Dylika bilder målades på bark, näfver och hudar eller också
inhöggos de i klipporna eller iuskuros i trädens bark.
Sedan indianerna kommit i beröring med “de livite“ hafva
dessa gjort dem bekanta med det engelska alfabetet och många
indianer kunna nu både läsa och skrifva sitt modersmål.
Cherokeerna ega ett eget alfabet, uppfunnet af en af deras
landsmän vid namn Sequoyah, vanligen kallad Georg Guess.
Han hade af några missionärer erhållit upplysning, att bok-
stäfver representerade vissa ljud; och, utan att ega den rin¬
gaste kunskap om andra språk än sitt eget, började han att för
1) Djurbilderna å de indianska teckningarne ega en slående likhet
med de svenska hällristningarnes. Både hos svenskarne och indianerna
betecknade ritade eller i klippan uthuggna fotspår vandringar eller också
representerade de menniskans bild. Holmberg: "Skand. Hällristningar",
sid. 38. Catlin: "Nord-Amerikas Indianer", 21 kap.
2) Holmberg: "Skand. Hällristningar", sid. 1; "History of the
United States" by G-. P. Quackenbos, sid. 23. Mandanernas höfding
Matofohpa hade på en buffelhud, som han skänkte Catlin, afmålat de tolf
strider i hvilka han deltagit. Dylika målningar förfärdigas än i dag af
de ociviliserade indianerna i Yestern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
