Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första tidehvarfvet. Norra Amerikas äldsta historia. Landets befolkning - II. Indianerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
detsamma utarbeta ett alfabet. I stället för att dela stafvel-
serna i vissa bokstäfver, gjorde han en bokstaf för hvarje staf-
velse och fann snart, att han medelst 85 sådana bokstäfver
kunde uttrycka hvad ord som helst i cherokee-språket. Ett
ord i detta språk innehåller följaktligen lika många stafvelser
som det eger bokstäfver. Dylika stafvelse-alfabet hafva blifvit
antagna af flera indianstammar och visat sig vara för deras
språk till och med ändsmålseuligare än de vanliga alfabeten.
Många af de nu döda indianspråken voro, i likhet med flera
af dem, hvilka ännu talas, i liög grad bildrika. Från barn¬
domen förtrogen med naturen och dess skönheter, begagnade
indianen alltid i sitt tal trogna och i följd deraf sköna bilder
från skogen, sjöarne och prairierna. Allt hade i hans mun en
poetisk klang. Hans kärlek såväl som hans hat var en i sitt
slag skön och storartad, mången gång vild, naturpoesi, som
återspeglade sig i hans språk, rikt i sin fattigdom, skönt i sina
okonstlade former. Indianhöfdingar funnos, och finnas må¬
hända ännu, hvilka i verklig vältalighet kunna mäta sig med
den civiliserade vérldens förnämsta talare.
5. Lefnadssätt. Indianerna lefde hufvudsakligen af jagt
och fiske. ‘‘Bufflar’*, hjortar och rådjur voro deras förnämsta
villebråd. Några stammar idkade äfven åkerbruk och odlade
majs, bönor (Phaseolus), kurbitser, solrosor (Helianthus an-
nuus) m. m. Dessutom samlade och använde de till lifsmedel
flera vilda frukter, örter och rötter. Qvinnorna förrättade
allt grofarbete utom hus. Att befatta sig med annan syssel-
ning än krig, jagt, fiske, läkarekonst (trolldom) och förfär¬
digande af vapen ansågs vara fÖr en man vanhederligt. Före
europeernas ankomst egde indianerna inga husdjur, icke heller
kände de bruket af jern, men väl egde de guld, silfver och
koppar. Deras flyttbara boningar, hvilka kallades ’w igwams,
bestodo af i marken nedslagna stänger täckta med hudar eller
bark.
Amerikas största inhemska djur kallas vanligen för “buffel". Det
är dock oriktigt. Det rätta namnet är “bison-oxen" (Bos americanus).
Han lefver i hjordar och uppnår ofta den oerhörda vigten af 2,000 skål¬
pund. Han eger en lång svart man, som hänger ned öfver hufvudet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
