Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första tidehvarfvet. Norra Amerikas äldsta historia. Landets befolkning - II. Indianerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller stjäla, om man blott anförtrodde sig åt deras heder. Men för det
oupphörliga och gränslösa rof- och plundringssystem, som de hvite män¬
nen utföra mot landets rättmätige egare och för de utsväfningar de begå,
är väl några hästars tillfälliga bortförande det lindrigaste straff röfrarne
kunde vänta sig. Blott ett välsinnadt och ädelt folk kan låta det bero
dervid, då det stod i dess makt att vida strängare tukta de hvite, som
intränga i deras land, och de kunde göra det utan ansvar eller påföljd"!).
8. Religion. ’Indianerna voro hedningar, men hade inga
afgudabilder. De trodde på en allsmäTctig gud, som skapat
allt, var allestädes närvarande och bistod dem, som älskade
och lydde honom. Till honom bådo de om helsa, mod och
framgång; till honom offrade de det dyrbaraste de egde.
Denna gud benämdes af dem för Manitou eller den “Store
Anden.“ De trodde derjemte på en ond ande, Kinebec (or¬
men) eller OcTikih Hciddäh (den onde anden), och dessutom
på en hel mängd onda och goda andar.
Såsom mellanlänkar mellan skaparen och det skapade be¬
traktade indianerna elemcnterna och vissa djur, till hvilka de
stundom ställde sina böner, liksom katoliken beder till sina
helgon 2). Hvarje indian utvalde sig vid 14 a 15 års ålder
en sådan medlare på följande sätt: han begaf sig då ut i
ödemarken och fastade i tre till fem dagar och nätter. Det
första djur han under denna fasta drömde om ansåg han för
sin medlare eller kanhända rättare för sin beskyddare. Han
skyndade att nedlägga ett sådant djur, afflådde dess hud och
fömmade den i en s. k. Umedicinpung“ 3), som han sedan bar
1) Catlin: “Nord-Amerikas Indianer" 7 kap,
2) Möjligen kan mot detta påstående andragas hvad Catlin yttrar i
52 kap. af "Nord-Amerikas Indianer," der han säger, att indianerna icke
känna någon medlare hvarken symbolisk eller personlig. Vi få dock
erinra om hvad samme författare yttrar i 6 kap. af nämda arbete, der
han säger: "Indianerna visa sin medicinpung en slags gudomlig vörd¬
nad och den är på sitt sätt deras Gud." De anse den såsom sin "beskyd¬
dare" i striden och såsom sin "skyddande genius" efter döden. — Det
medgifves dock villigt att indianen betraktar alla de naturliga föremål,
som han egnar "gudomlig vördnad," endast såsom symboler af den "Store
Anden."
3) Ordet "medicin’, är i de indianska språken likbetydande med
"hemlighet." Telegrafen, skrifkonsten, lokomotivet, med ett ord allt,
som indianen icke kan fatta och förstå, kallas af honom för "medicin,"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
