Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra tidehvarfvet. Nordmännens färder till Norra Amerika och deras kolonier härstädes (986—1347) - I. Nordmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
aktern, indelades i “förrummet** ocli “krapparummet**, af
livilka det sistnämda var bestämdt för roddame. Å “lyptin-
gen** eller akterdäcket fördes befälet af höfdingen sjelf; der-
ifrån kunde han öfverblicka striden. Skeppet framdrefs med
åror och med segel. Roddarbänkarnes antal på härskepp var
aldrig under 20 par. “Ormen långe4* hade 34 par åror och
Knut den store egde en “drake** med icke mindre än 60 par
åror. Hvarje skepp hade en mast, som stod ungefär midt i
skeppet. Seglen, som liknade våra råsegel, voro af vadmal,
stundom med blå, röda och gröna ränder. Styret satt mot
aktern vid skeppets högra sida, hvilken än i dag, till följe
häraf, kallades “styrbord**. Ankaret var fästadt framtill vid
fören. Hvarje härskepp var försedt med rika prydnader;
drakhufvudet och stjerten voro forgylda eller guldbeslagna
och sjelfva skrofvet var måladt blått, hvitt eller rödt. Stun¬
dom voro skeppen beslagna med jernplåt ända ned till vatten¬
gången. Till lands transporterade nordmännen sina fartyg
långa vägar genom att rulla dem på träkaflar. På sådant sätt
transporterade Nordens vikingar sina skepp förbi Paris år 886;
på sådant sätt “seglade** Harald Ilårdråde upp för Troll¬
hättan på 1060-talet 1).
Med fartyg af sådan byggnad, som vi nyss beskrifvit, fär¬
dades våra fäder å både kända, och okända haf. **Intet forn¬
tida folk, phonicierna icke ens undantagne, kan uppvisa mera
djerfva och skickliga sjömän än våra hedna fäder,“ säger en
fornforskare. “Man måste i sanning förundra-sig öfver, huru
dessa, utan kompas3, utan sjökort, och i saknad af alla öfriga
hjelpmedel, som stå nutidens seglare till hands, kunnat med
bestämd destination besegla alla Europas kuster frän Hvita
hafvet och Island till Grekland, ja ända till Syrien och till
och med skära sig en väg till den verld, af hvars upptäckt
Columbus sedan, ett halft årtusende derefter, gjorde sig beröm¬
melse.**
Samhällsförfattningen i Norden var ursprungligen theo-
kratisk och patriarkalisk 2); den hvilade på religionens och
1) H» Ö. Hildebrand: “Konungaboken", I, sidd. 307—319. O. Mon-
telius: “Lifvet i Sverige under hednatiden" sidd. 98, 99. A. E. Holm¬
berg: "Nordbon under hednatiden" sidd. 161—179.
2) A. E. Holmberg: "Nordbon under hednatiden" «id. 423.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
