Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra tidehvarfvet. Nordmännens färder till Norra Amerika och deras kolonier härstädes (986—1347) - I. Nordmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
Norden 1). Högadeln bestod af tignarmännen 2) (konungarne
och deras ättlingar), hvilka sades vara “odalborna till konunga-
dometa. Dessutom fanns en tjensteadel, som innehade makt
och förläningar af konungen. Det stod hvarje fri man, hvarje
odalbonde fritt att vinna inträde till de högsta sysslor vid ko¬
nungens hof3); men, emedan hvarje “konungens man“ ansågs
stå i ett visst beroende af konungen liksom trälen af bonden,
och emedan ingen utan odalbonden egde talan på tinget eller
rättighet att deltaga i lagstiftningen, så ansågo många stor¬
bönder, att det var under deras värdighet att blifva hofmän 4).
Odalbönderna, innehafvarne af den ärfda, skattfria jorden,
hvilken aldrig fick ur slägten försäljas 5), emedan alla politiska
rättigheter voro fästade vid densamma, voro den mest sjelf-
ståndiga statsmakten. "Det fanns“, säger Gfeijer,“ i den gamla
författningen nästan ingen gradation afrättigheter, ingen annan
offergång än den mellan allt och intet. All laglig rätt tillhörde
endast den frie mannen; den ofrie egde ingen sådan. Han stod
under sin husbondes godtycke och gällde for hans egendom.
Lagen var i allmänhet de fries lag, och att vara i ‘bondelagen1 2 3 4 5 6 7 8 9
innefattade hela omfånget af medborgerliga rättigheter. Men
endast bönder och bonade män —* icke löske män och lego¬
drängar, utan eget bo att äfventyra — egde på tinget talan 6).
Odalbonden var konung öfver sin odal och konung i sitt hus
Han egde rättighet att besluta öfver sina egna nyfödda
barns lifoch död 7) samt kunde till lifvet straffa sina trålar utan
att lagen derför stadgade något straff 8). Endast den frie
mannen egde rättighet att bära vapen. Endast den frie odal¬
bonden egde rättighet att “lag stifta och vittne bära“ 9). I
tvist om jord egde han vitsord både mot konungen och ko- *
1) A. E. Holmberg: “Nordbon under hednatiden“ sid. 460,
2) Af tign, värdighet = latinska dign-itas.
3) Allen: “Fädrel. Hist.“ sid. 31.
4) S. Sturleson: “Olof den heliges saga“ 79, 128 kap.; m. fl.
5) Gotl.-lag., XXVIII, 1, 5. Strinnholm: “Svenska Folkets Hist.“
sidd. 563, 564.
6) E. G. Geijer: “Trenne föreläsningar" 6id. 89.
7) Strinnholm: “Svenska Folkets Historia" sidd. 550, 551,
8) Uppl.-l. Manh. b. VI.
9) “Skandinaviska urkunder" sid, 519,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
