Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra tidehvarfvet. Nordmännens färder till Norra Amerika och deras kolonier härstädes (986—1347) - I. Nordmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
endast voro en fortsättning under annan form af de gamla
vikingatågen“ 1)*
Det språk, som till 1200 e. K. talades i Nordens tre riken,
har af isländska författare blifvit kalladt “norrsena mal“ eller
“dansk tunga“ 2). Det fann på det aflägsna Island en fristad,
hvarest det skyddades från främmande inflytelse “och hvarest
det genom sin tidigt stadgade litteratur sedan bibehållit sig
renare än något annat lefvande språk“. Svenskan och ännu
mera norskan och danskan hafva under tiden afvikit från sin
gemensamma stammoder i det nya ord af romaniskt, tyskt
och grekiskt ursprung upptagits i ordförrådet 3). Yåra för¬
fäders språk var en bild af Nordens folk och natur; det var
hårdt som kämpens klinga, uttrycksfullt som vapenklangen å
tingsvallen, fast och bestämdt som ett nordiskt handslag, skönt
som blicken af en Nordens tärna, rent som den luft våra fäder
andades, högstämdt som hela den nordiska naturen. Förak¬
tande alla utländska prydnader var det sig sjelft nog. Det
var poetiskt; det var fosterlänskt. Inga främmande parasit¬
växter hade ännu sugit dess kraft och ingen härmningslust hade
ännu sökt kläda nordiska tankar i utländska maskeradkläder.
1) O. Montelius : “Lifvet i Sverige under vikingatiden^.
2) I Islands lagbok Graagasen, Vingslodabalken af år 1118 talas om
vissa rättigheter, som tillkomma “danskar eller svenskar eller norrman
ur de tre konungariken, der som vart språk ’dr (danskir edha sönskir edha
norrönir or theira konga veldi tkriggia er var tunga er). — Den svenska
Uppl.-l. skiljer sig nästan blott i orthografien från isländskan. Rask:
“Anv. till Isländsk.“ föret. XVIII.
3) Såsom prof på isländska språkets likhet med svenskan meddela
vi här efter Strinnholm “Fader vår“ ur den 1585 tryckta isländska bi¬
beln: “Fader vor thu sem ert a himnum Helgjst nafn thitt. Tilkome
thitt riike. Verde thinn vilie soajordu sem a himne. Gief oss i dag
vort dagligt braud Og forerlat oss vorar skullder so em vier fyrerlautum
vorum skulldunautum. Og innleid oss ecki i freistne. Helldr frelsa thu
oss af illu, thuiatt thitt er riiket, maattur og dyrd um allder allda Amenn.“
Huru litet språket på 200 år förändrats finner man om man med det nyss
anförda jemför “Fader vår“ i den isländska bibeln af år 1746. Det lyder
sålunda: “Fader vor thu sem ert a himnum, helgest thitt nafn, tilkomme
thitt rike, verde thin vilie so a jordu, sem a himne. Gief thu oss i dag
vort daglegt braud og fyrergief oss vorar skullder, so sem vier fyrergiefum
vorum skulldunautum, og innleid oss ecke i freistne, helldur frelsa thu
oss fra illu thuiad thitt er riiked og maattur og dyrd um allder allda
Amen/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
