Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra tidehvarfvet. Nordmännens färder till Norra Amerika och deras kolonier härstädes (986—1347) - I. Nordmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
!*om ofta ligga till grund för de historiska “sagorna4 £, skildra
deremot verkliga tilldragelser och personligheter, som varit
samtida med sångernas kända författare. Af dessa tre slags
sånger äro de mythiska och de historiskt mythiska de äldsta.
De gamla nordiska sångerna kunna med afseende å versslaget delas
i tre klasser: “fornyrdalag“, “drottqväde“ och “runhenda“.
Fornyrdalag eller talversen är, liksom alla nordiska skaldestycken,
delad i strofer, bestående af åtta rader (visuord). Dessa strofer delas i
två hälfter (visu helmingr), af hvilka hvar och en åter delas i två delar
(visu fjordungr). Hvarje sådan del (fjordung) består således af två rader
och hvarje rad har i fornyrdalag vanligtvis fyra stafvelser. Versens
metrik hvilar på alliteration (bokstafsrim). I hvarje verspar (visu fjor¬
dungr) finnas nemligen tre ord, som börja med samma bokstaf. Två af
dessa ord (bistafvarne) finnas i den första, och det tredje (’hufvudstafven)
i början af den andra raden. Rimstafvarne kunna derjemte aldrig stå i
andra än betonade stafvelser 1).
Drottqvädet eller forntidens hjeltedikt är byggd icke blott på allite¬
ration utan äfven på assonans, d. v. s. i hvarje versrad finnas icke blott
rimbokstäfver, som i fornyrdalag, utan derjemte likljudande stafvelser
(hendingar). Antingen finnas i hvarje rad två stafvelser, hvilka hafva
en vokal och påföljande konsonanter lika (helassonans- adalhending) eller
också äi*o vokalerna olika, men konsonaterna desamma i båda stafvelserna
tidsträdet, ragnarök m. m.; “Havantal“, “Nordens ordspråksbok“, ett
didaktiskt qväde, innehållande korta, kraftfulla kärnspråk; Vafthrud-
nismal, Grimnismal, Hrafnagalder, Vegtams qvida, Jiingsmal m. fl. Bland
Eddans historiskt mythiska sånger nämna vi sagocykeln om Sigurd Faf-
nersbane och striden mellan Völsungar och Niflungar.
1) Rings drapa i “Frithiofs saga“ af Tegner, är skrifven på fornyr¬
dalag. Vi anföra här den sjunde versen:
“Ord väljer vittra
Falfader då han
sitter hos Naga,
Nöqvabäcks mö.
Så Älungo /cungsord
klara som Mimers
böljor och tferhos
djupa som de.“
Såsom ett ännu trognare prof på närnda versslag anföra vi här ett
verspar ur Völuspa:
“Nurtr ferr sunnan eller på nysvenska Nurtur far sunnan
Med sviga laefi.“ Med sväfvande flammor.
Ordet “Med“ i detta exempel är ett :tf de korta tonlqga ord, som ofta
anbringas såsom satsfyllnad (malfylling) framför hufvudstafven, utan att
räknas med i versmåttet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
