Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra tidehvarfvet. Nordmännens färder till Norra Amerika och deras kolonier härstädes (986—1347) - I. Nordmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Musiken var en af nordmännen älskad konst. Att kunna
“slå skönt på harpa“ var en berömvärd idrott 1). Luren, hor¬
net, pipan, gigan, fidlan (fiolen) och framför allt harpan voro
omtyckta instrument under forntiden. Lekare, harposlagare,
gigolekare och fidlare funnos icke sällan bland de nordiska
konungarnes huskarlar 2); kringstrykande birfilare, gycklare
och upptågsmakare betraktades dock med förakt. Yestg.-la-
gen stadgade t. o. m., att om en sådan dräptes, skulle det ogildt
varal).
I stjernkunskap egde nordmännen icke ringa insigter. Yi
hafva förut omtalat, huru våra fäder utan kompass och qva-
drant kunde besegla kända och okända haf med solen, månen
och stj ernorna till vägvisare. Äfven då skeppet af storm ka¬
stades mot okänd kust, kunde nordbon, genom aktgifvande på
stjernornas ställning å himlahvalfvet, utan synnerlig svårighet
hitta rätta vägen till sin bestämmelseort. Yåra förfäder åda-
galade också i sin tidräkning ganska stora astronomiska kun¬
skaper och en för sin tid beundransvärd skarpsinnighet. Året
delades af dem i två halfvor, vinter och sommar. Den förra
började den 14 Oktober, den senare den 14 April. Hvarje år
hade 364 dagar, som delades i 12 månader, hvardera bestå¬
ende af 30 dagar (jemte 4 öfverskottsdagar, aukansetur), eller
också i 52 veckor, hvardera beräknad till 7 dagar. Hvarje
skottår (laupar) hade 365 dagar, men då man på Island slut¬
ligen fann i 9:de århundradet, att denna räkning icke slog in,
beslöts, att hvarje år skulle hafva 365 dagar och hvarje skottar
366. For att dock icke störa den jemna veckoräkningen skulle
hvart sjunde år få 53 veckor, men, om två skottår inföllo inom
samma sju års cykel, skulle endast hvart sjette år få ett ökadt
veckoantal. Dygnet delades i 8 större och 8 mindre delar.
Väderstrecken delades i austratt^ öster), landsudrsatt(sydost), sudratt
(söder), utsudrsatt (sydvest), vestratt (vester), utnordrsatt (nordvest),
nordratt (norr) och landnordrsatt (nordost). Efter dessa väderstreck
indelades dygnet i 8 delar eller eyktir, hvardera bestående af 3 timmar,
“morgon“, motsvarande austratt, från kl. £5 till $8 f. m.; “dagmal“ mot-
1) Orkn.-sag. 150 kap.
2) Snorre Sturleson: “Yngl.-sag,“ 25 kap. m, fl.
3) Vestg.-l., Bardga balkr, VII fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
