Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra tidehvarfvet. Nordmännens färder till Norra Amerika och deras kolonier härstädes (986—1347) - II. Vinlandsfärderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
sig på Brattalid, och Eriks dotter Freydis, som var gift med
en man Thorvald, bodde i Gåda, hvarest sedan blef biskops¬
säte.
Heijulf egde en son Bjarne, hvilken i många år legat ute
på hafvet och “vunnit gods och anseende“. Denne var under
tiden i Norge, men återkom om sommaren (986) till Island
och sporde der, att hans fader, hos livilken han brukade vistas
hvarannan vinter, flyttat till Grönland. “Dessa tidender, säger
en gammal fornskrift, tycktes Bjarne stora och han ville icke
lasta af skeppet. Då sporde hans håsetar (sjömän) hvad han
ämnade, och han svarade sig vilja hålla sin sed och taga vin¬
tervist af fadren £och vill jag derföre fara till Grönland, om I
följen mig£. Alle sade sig villige att följa hans råd. Bjarne
sade : ‘Oklok månde vår färd synas, då ingen af oss förr be¬
farit Grönlandshafvet* , men de styrde likväl till hafs, så snart
de voro redo Efter tre dagars segling kunde de ej mer se
land, men då upphörde vinden och i stället kom nordanväder
med tjocka, så att de icke visste livart de foro. Så var det i
många dagar“.
“Derefter sågo de solen och kunde då urskilja väder¬
strecken, vindade då seglet och seglade sedan ett dygn, tills
de sågo land. De talade sins emellan hvad land det månde
vara, och Bjarne sade sig tro, att det icke var Grönland. De
sporde om han ville segla till landet eller ej, och han sade det
vara sitt råd att de seglade nära intill landet, och så gjorde
de. De sågo då snart, att landet var utan fjäll och skogbe-
vuxet samt att det hade små höjder. De hade landet å bak¬
bord och läto segelskötet vara vändt åt’land 1) Sedan seglade 2)
de i två dygn, tills de sågo ett annat land. De sporde om
Bjarne mente detta vara Grönland, men han sade sig tro detta
vara det lika litet som det förra, ‘ty på Grönland finnas, har
man sagt mig, stora jäklar (glacierer)’. De närmade sig hastigt
detta land och sågo att det var slätt och skogbevuxet. Vinden
tog af och håsetarne sade sig finna det rådl?gt att gå i land,
men Bjarne ville det icke, fast de tyckte sig behöfva både ved
1) “Nedre delen af seglet hette “sköt“ (skaut): vända sköt åt land
ar derföre detsamma som fara från land“ (H. 0. Ilildebrand)
2) H. 0. Hildebrand har å detta ställe “segla“, i stället för “seglade".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
