Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra tidehvarfvet. Nordmännens färder till Norra Amerika och deras kolonier härstädes (986—1347) - II. Vinlandsfärderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
männen hade allt godt af landets alster, som der voro, sä väl
af vindrufvor, som af allsköns jagt och goda*saker“ 1).
E11 morgon fingo nordmännen se, att en mängd skinnbåtar
nalkades Iran sydvest och att stänger svängdes på dessa far¬
koster med ett underligt ljud2). Antagande att detta var ett
fredstecken, höjde nordmännen en hvit sköld mot männen i
lniöarne. Desse, som hade mörka och fula anletsdrag3g stora
ögon och breda kinder, betraktade de främmande med förvå¬
ning och rodde derefter bort Nordmännen ansågo, att de till¬
hörde skrälingarnes folk.
Då vintern kom, föll ingen snö, hvadan kreaturen kunde
gå ute hela tiden. De blefvo dock snart halfvilda och oreger-
liga; isynnehet var detta fallet med en från Grönland medförd
tjur. Skrälingarne återkommo om våren#1008 och med¬
förde “skinnvaror“, hvilka de önskade bortbyta mot vapen.
Karlsefne och Snorre förbjödo dock sina män, att sälja dem
vapen. Deremot började nordmännen tillbyta sig skrälin¬
garnes pelsverk för rödt kläde och erhöllo “ett grått skinn“
för hvarje klädesremsa af ett qvarters bredd. Då klädet slut¬
ligen började taga slut för nordmännen, skuro de det i ännu
smärre stycken, icke bredare än ett finger, och erhöllo lika
mycket, eller mera, för dessa små remsor som de erhållit för
de bredare. Båda slagen använde skrälingarne till band om
hufvudet. Karlsefne lät också bära ut mjölk såsom en bytes¬
vara, och då skrälingarne smakat den, ville de icke köpa
något annat. “Sådan var deras köpfärd“, säger en fornskrift,
“att de buro bort sin laddning i magen, under det Karlsefne
och hans män hade qvar deras packor och skinnvaror’. In¬
gen förstod den andres mål, utan all handel skedde genom tec-
1) Det namnes äfven, att Karlsefne fann hvalfiskar (hvalir) nära sin
hostad samt att nordmännen fångade helgeflundror i gropar, gräfda i
sanden sa nära intill hafvet, att de under flodtiden fylldes med vatten
(»Sc Holmberg: “Nordbon under hednatiden e, sid. 186).
2) “Det inses lätt, att här menas den vanliga manövern vid tramro-
endet af en kaj ak. Denna framforslas gemenligen med en åra, försedd
med handtag på midten samt årblad i båda ändar och hvilka skiftesvis
begagnas, då ock nyssnämda svängning inträffar* (Holmberg).
3) T en annan beskrifning heter det om en qvinna tillhörande skrä-
lingarnc, att hon hade “blekt ausigte“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
