Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra tidehvarfvet. Nordmännens färder till Norra Amerika och deras kolonier härstädes (986—1347) - II. Vinlandsfärderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken. Vid “köpstämman" hände, att nordmännens boskap
var i närheten ochmtt den arge tjuren började ’‘vråla och böla
väldeligen högt“ 1). Häröfver blefvo skrälingarne förskräckta
och flydde med sina bördor af “gråvaror, sobel och allehanda
skinnvaror“.
Karlsefne lät nu “göra en stark skidgård kring sin by, och
tillredde de sig der. Vid den tiden födde Gfudrid, Karlsefnes
hustru, ett svenbarn, som fick namnet Snorre“ Han var den
förste infödde nordman i Norra Amerika.
Vid början af vintern återvände skrälingarne, och bytes¬
handeln började ånyo. Karlsefne lemnade dem nu som förra
gången matvaror för packor af pelsverk, hvilka de kastade öf-
ver skidgården2). En af skrälingarne sökte emellertid att
stjäla vapen från nordmännen och blef derföre dödad af Karls¬
efnes huskarl 3). Då foro skrälingarne på det skyndsammaste
bort, men deras kläder och varor lågo qvar. Karlsefne insåg, att
man hade nu ofrid att vänta, och yttrade derföre till sina män:
“Nu månde vi behöfva rådslå, ty jag tänker att de skola be¬
söka oss för tredje gången med ofrid och myckenhet. Nu
skola vi taga det råd, att tio män gå fram å detta näset och
visa sig der, men vårt öfriga folk skall gå i skogen och der
hugga ryd för boskapen, då fiendernas här kommer fram ur
skogen. Vi skola ock taga vår tjur och låta honom gå före
1) Detta enligt “Konungaboken". I clen uppgifves dock, att tjuren
frambröt, innan byteshandeln började. Att nordmännen för kläde till-
bytte sig pelsverk nämner den icke (Se deremot C. C. Rafn: “Americas
Opdagelse", sid. 11; Strinnholm: II, sid. 274; Holmberg: “Nordbon
under hednatiden", sid. 186 m. fl.).
2) Konungaboken, I, sid. 285. Rafn, som synes hafva grundat sin
berättelse hufvudsakligen på Thorfinn Karlsefnes saga, säger i “Anti-
quitates Americanae": “I början af påföljande vinter kommo skrälingar¬
ne tillbaka, men visade då tecken till fiendtlighet. Karlsefne lät då bära
röd sköld, emot dem, och strid uppstod" (Jag bör här anmärka, att jag
under arbetets fortgång ej lyckats förskaffa mig sist citerade arbete kom¬
plett).
3) Då detta dråp skedde, berättas en af skrälingarnes qvinnor
hafva besökt Karlsefnes hustru Gudrid. Sagan förtäljer, att förstnämda
qvinna va-r till växten låg, "hade ett band om hufvudet, ljusbrunt hår,
blekt ansigte och ögon så stora, att man icke hade sett lika stora i ett
menuiskohufvud". Gudrid synes hafva betraktat henne nästan såsom
ett audeväsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
