Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiska upplysningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
berättelsen om konung Karl XI:s tama björn, som kan läsas i Afzelii
Sagohäfder, del. X, 1, 33 ff.
Sankt Örjans gille. Framställningen af hvad som hörer till detta
ordensgille grundar sig på »Statuta convivii a S. Georgio dicti ad Magnum
Cuprimontem Dalecarliæ», utgifna i form af akademisk afhandling för filosofiska
graden af C. W. Böttiger 1833, jämförda med »Statuta confraternitatis a. S.
Georgio dictæ svethice», akad. afhandling för filos. graden af P. Axenborg,
1836.
Sid. 212. De egyptiska dagarna. Från det möte, som svenska
prästerskapet höll i Arboga 1412, anföra vi ur Lagerbring, del. IV, sid. 293,
följande, som tjänar att belysa tidsskicket: »Lottkastningar om tillkommande
ting, trollerier, spådomar, drömtyderi, bokstäfver och andra märken samt
obekanta ord, som icke finnas i skriften, hvilka brukas att släcka eld, döfva
svärd, bota sjukdomar eller hindra döden, och all slags skrift i bly eller på
väggarna emot tandvärk och frossor, alla konster att få igen bortstulet gods,
alla egyptiska dagar, eller sådana, som anses för olyckliga eller lyckliga till
att företaga något, fördömdes alldeles; den, som därmed beträddes, borde
straffas som för dödlig synd, och den, som försvarade sådant skrock, borde
utstängas från kyrkan, undergå uppenbar skrift och böta tre mark.»
Sid. 212—15. Ärkebiskopen och konungen. Samtalet mellan Engelbrekt
och biskop Tomas, som tjänar att lämna en öfversikt af de kyrkliga
förhållandena, grundar sig, såsom man lätt kan fatta, på bestämda historiska fakta.
Vi hänvisa den, som därom önskar närmare kännedom, till våra Ber. ur Sv.
Hist., del. II; jmfr C. G. Styffe: Bidr. till Skand. Hist., II, sid. XCVII och
not *.
Sid. 227. Kort Rogge, den sedan så bekante biskopen i Strängnäs.
Det vänskapliga förhållandet mellan honom och ärkebiskopen Jöns Bengtsson
(Oxenstjerna), som visade sig redan i Korts tidigare år, och som vi antydt
med Henrik Smeds ord, har biskop Tomas själf omtalat i ett tal, hvilket
han skref in i en bok, som ännu finnes på Strängnäs gymnasii-bibliotek.
Jämför Ber. ur Sv. Hist., del. II. sid. 453, 54. Om hans släktförbindelser
med Gellinkarne, se Reuterdahl, Sv. Kyrkans hist., III, 11, 128.
Sid. 247—49. Striden vid Bornholm är hämtad ur Jahn: Danmarks
historia under unionskongerne, sid. 106, och Styffe: Bidr. till Skand. Hist.,
II, LXXXIX. Seden, att en krigsfånge frigafs på sitt hedersord och mot
förbindelse att åter inställa sig, i händelse han ej kunde anskaffa den
fordrade lösesumman, var under dessa tider ganska vanlig. Rättigheten att
blifva utlöst af konungen tillerkändes frälsemännen i Magnus Erikssons
landslag, konungabalken, kap. 18. Äfven de hästar och vapen, som frälseman i
kriget förlorade, skulle af konungen ersättas.
Sid. 315. Ölstugor på Kopparberget. Se Ber. ur. Sv. Hist., del. I, sid.
661—63. Ölstugor och ölkonor eller krögerskor omtalas äfven annorstädes.
Jämför s. st., del. II, sid. 43.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
