Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FEMTE KAPITLET. Peels styrelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svuren motståndare till negerslafveriet, en orubblig
frihandlare, en varm vän till folkupplysning, en fiende till
all öfverdrift, en hatare af strejker och en anhängare af
religiös likställighet öfverallt och under alla förhållanden.
Han predikade den strängt konstitutionella agitationens
lära och förklarade, att ingen reform vore värd utgjutandet
af en enda droppe blod. Man. kan med skäl fråga, hur
det kom till, att O’Connell med alla dessa förträffliga
egenskaper, som alla lefnadstecknare och granskare nu tillägga
honom, var så afskydd af det stora flertalet af engelska
folket. En orsak är otvifvelaktigt den, att O’Connell för
sina politiska syften med flit återuppväckte och
upparbetade det nästan utslocknade nationalhatet mellan celt
och sachser. Ordet »sachser» som ett politiskt vedernamn
kan sägas ha blifvit uppfunnet af honom. Bland
engelsmän råder en allmän åsigt, att alla Irlands olyckor, alla de
svårigheter som åtfölja föreningen mellan de båda länderna,
liaft sin rot i detta celtens starka, djupt ingrodda hat till
sachsern. Och likväl var O’Connell i intet hänseende en
revolutionär. Om de irländska insurgenterna af 98 talade
han med en lika häftig ofördragsamhet, som de mest
fördomsfulla engelska tories talade om honom sjelf. En Tone,
en Emmet, en Fitzgerald, dessa män, som en så stor del
af irländska folket snart sagdt afgudade, voro i O’Connells
ögon endast »ett band af förbrytare». Hans teori och
politik voro, att Irland skulle räddas genom en diktatur,
anförtrodd åt honom sjelf.
Han hade bildat sig ett parlamentariskt system, med
hvars tillhjelp han ville komma repeal-frågan närmare inpå
lifvet. Han skaffade sina söner, brorsöner och trogna
anhängare platser i underhuset. Han hade ett nästan
oinskränkt välde öfver de irländska valkretsarna, och när helst
en ledighet uppstod, skickade han valmännen genast en
repealkandidat. Han inskärpte alltid hos sitt parti
nödvändigheten af ordning och lugn. Och då han ämnade
drifva sin agitation helt och hållet med biskoparnes och
presternas hjelp, kunde han ej heller, hade han än aldrig
så gerna velat, drifva den annat än med fredliga medel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
