Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FEMTE KAPITLET. Peels styrelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De folkskaror som besökte dessa massmöten kommo i
ett slags militärisk ordning och voro underkastade en viss
militärisk disciplin. Vid mötet på Tarahöjden, der
O’Connell stod bredvid den sten, som säges ha användts vid de
gamla irländska konungarnes kröning, skola efter beräkning
af tillförlitliga och osympatetiska ögonvitnen ej mindre än
250,000 menniskor varit samlade. Man kan ej förtänka
regeringen, att hen fann det i hög grad farligt att tillåta sådana
ofantliga folksamlingar, ordnade på militärisk fot och
stående under oinskränkt ledning af en enda man, som öppet
erkände, att han sammankallat dem för att visa England,
hvilken makt dess statsmän skulle ha emot sig, om de
fortfarande afsloge Irlands fordran om unionens upplösning.
Regeringen beslöt slutligen att blanda sig i saken. Ett möte
var utlyst att hållas i Clontarf söndagen den 8 oktober 1843.
Clontarf ligger nära Dublin och är namnkunnigt i Irlands
historia som scenen för en stor seger öfver danskarne. Det var
meningen, att detta möte skulle i deltagarnes antal och
demonstrationens allvar öfvergå det vid Tara. Men lördagen
den 7, således endast en dag före den till mötets hållande
utsatta tiden, utfärdade lordlöjtnanten en proklamation som
förbjöd mötet, såsom »egnadt att väcka en rimlig och väl
grundad farhåga,» att dess syfte vore »att medelst skrämsel
och utveckling af fysisk styrka genomföra förändringar i
rikets lagar och författning». O’Connells makt öfver folket
visade sig aldrig tydligare än i det välde han ännu i detta
kritiska ögonblick förmådde utöfva. Han förklarade, att
lordlöjtnantens order måste åtlydas, att mötet ej finge ega
rum och att folket måste återvända till sina hem. Den
»okrönte konungen», såsom några af hans beundrare älskade
att kalla honom, åtlyddes, och intet möte blef hållet.
Från detta ögonblick var dock repeal-agitationens stora
makt bruten. Det var nu klart, att han ej ämnade anlita
styrkans makt. De unga och eldiga bland den store
agitatorns anhängare förlorade all tro på honom. Alla de
storartade demonstrationerna förlorade sitt värde, när det
blef med visshet kändt, att de endast voro demonstrationer
och aldrig skulle leda till något praktiskt resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
