Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SJUNDE KAPITLET. Disraeli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han med sitt skarpa naturliga förstånd upptäckte
orimligheten af ekonomiska sofismer, som fångat personer med
vida större erfarenhet och som han, att döma af hans egna
förklaringar och politiska handlingssätt på en följande tid,
snart skulle låta fånga och förvirra honom sjelf. Ännu
oftare talade han dock med en viss majestätisk och
orakelmässig dunkelhet, som tycktes antyda, att han ensam trängt
till hjertat af frågan, men att han ännu ej finge uppenbara
livad han visste. Disraeli var under en tid af sin bana så
affekterad, att han verkligt affekterade att synas affekterad.
Med allt detta var han dock en man af obestridligt snille
och ett mod som aldrig svigtade, ej ens under de mest
nedslående omständigheter.
För någon tid syntes Disraeli inskränka sina bemödanden
till att göra sig bemärkt, att låta tala om sig. Han
lyckades förträffligt. Han blef omtalad. Alla dagens
politiska och satiriska tidningar hade mycket att säga om
honom. Det är dock i allmänhet just ej i berömmande
ordalag man talar om honom, och lika litet strör han sjelf
loford omkring sig. Hvar och en som kastar blicken
tillbaka på den tidens politiska tvister skall förvånas öfver
det språk Disraeli för till sina motståndare i pressen och
dessa till honom. Duellväsendet lefde då ännu, och
Disraeli förklarade sig alltid beredd att med pistolen
försvara hvad hans läppar i stridens hetta kunnat yttra.
I färdigheten att bravadera och gifva sina motståndare
vedernamn kunde han täfla med hvilken som helst af sina
samtida. I underhuset började han anses för en farlig
motståndare i debatten. Han var genast färdig med svar
och sarkasm. Men under hela den tidigare delen af sin
bana ansågs han endast som en fri lans. Han hade berömt
Peel, när Peel yttrat någonting som var honom i smaken
eller när han genom att loforda Peel trott sig kunna såra
någon annan. Men det var först under debatterna om
spanmålslagarnas upphäfvande som han vann ett namn som
stor debattör och inflytelserik parlamentarisk talare.
Hittills hade han saknat en fråga, som kunde inspirera
och rättfärdiga ett djerft uppträdande och på hvilken han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
