Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SJUNDE KAPITLET. Disraeli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med fördel kunde använda sina ovanliga resurser i
talarkonst och sarkasm. Hittills hade han talat till en
församling, som till största delen saknade sympati för honom.
Nu deremot skulle han bli språkrör för en stor skara män,
som, skummande och nära att qväfvas af vrede, ej
förmådde med framgång tala för sig sjelfva. Disraeli gjorde
derför det klokaste han kunde göra, när han genast
började ett våldsamt personligt anfall på sir Robert Peel.
Från denna stund var Disraeli tory-squirernas verklige
ledare, från detta ögonblick var det hans stämma som
utdelade kommandoorden i toryleden. Genom det djerfva
steg han tog denna minnesvärda afton bröt han ej blott
sig sjelf en bana, utan öppnade äfven en ny bana åt
torypartiet.
En omedelbar följd af den vändning Disraelis
mellankomst sålunda gifyit debatten var bildandet af ett
protektionistparti i underhuset. Ledarskapet i detta farliga
äfventyr gafs åt lord George Bentinck, en sportälskande
adelsman med energisk karakter, stor fasthet i föresats och
öfvertygelse och en ej obetydlig politisk talang, som
hittills saknat tillfälle att öfva och visa sig. Lord George
Bentinck hade suttit i åtta parlament utan att deltaga i
någon stor debatt. När han nu plötsligt så godt som tvangs
att öfvertaga ledningen af protektionistpartiet i underhuset,
hängaf han sig deråt med hela sin själ. Han hade först
endast slutit sig till partiet som en af dess organisatören
men han visade sig i många afseenden väl passande till
ledarskapet, och antalet af dem man hade att välja på var
i alla händelser mycket inskränkt. Sedan han en gång
mottagit platsen, var han outtröttlig i uppfyllandet af de
skyldigheter den ålade honom, med ett nit som ända till
hans plötsliga och förtidiga död ej ett enda ögonblick
slappades. Bentincks begåfning var dock knappast ens af
andra ordningen, och de kunskaper han medförde till
behandlingen af de frågor, han med så mycket allvar och
energi diskuterade, voro ofta och helt naturligt mycket
ytliga. Men i parlamentet är stor intellektuel öfverlägsenhet
ej bland en ledares väsentliga egenskaper. En man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
