Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TIONDE KAPITLET. Palmerston.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjelfständighet Striden hade börjat med en tvist om några
konstitutionella rättigheter, som ungrarne ansågo tillkomma
sig i förbundet, men växte ut till en ordentlig resning för
Ungerns fullständiga frigörande. Efter att en tid ha nedslagit
allt motstånd krossades denna resning slutligen genom
Rysslands mellankomst. Denna ryska intervention
framkallade en allmän och djup förtrytelse i England. Ludvig
Kossuth, som varit Ungerns diktator under större delen af
resningen och, i engelsmännens ögon åtminstone,
representerade den ungerska sjelfständighetens sak, kom till
England och blef här synnerligt varmt mottagen. Det var
mycket hos Kossuth sjelf ej mindre än i hans sak, som var
egnadt att tillvinna honom stora folkmassors entusiasm.
Han hade ett ovanligt vackert och ståtligt utseende och
någonting pittoreskt, må hända till och med teatraliskt i
både hållning och drägt. Han såg ut som ett porträtt;
alla hans attityder och gester föreföllo som de varit ämnade
att återgifvas af en målare. Han var otvifvelaktigt en af
de vältaligaste män, som någonsin talat till en engelsk
åhörarkrets. Under en af sina fängelsetider hade Kossuth
studerat engelska språket hufvudsakligen hos Shakspeare.
Den engelska han talade var den till stilen ädlaste, från
hvilken en talare kunde ösa: Kossuth talade Shakspeares
engelska. Genom alla hans tal gick som en röd tråd en
princip för internationel politik, för hvilken Kossuth sökte
vinna engelska folkets bifall. Det var den grundsatsen, att
om en stat blandar sig i en annan stats inre angelägenheter
för att qväfva en revolution, det då blir ej endast en
rättighet, utan äfven en pligt för hvilken tredje stat som
helst att kasta sitt svärd i vågskålen mot en sådan
rättsvidrig intervention. Som princip är detta ingenting annat än
hvad de skarpsinnigaste och djupaste engelska tänkare både
förut och sedermera förfäktat. Men för Kossuth och alla
som hörde honom betydde det ingenting hvarken mer
eller mindre än att England borde förklara krig mot
Ryssland eller Österrike eller båda, mot det förra för det det
intervenerat i striden mellan kejsaren af Österrike och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
