Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TRETTONDE KAPITLET. Indiska upproret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dödsfall, som äfven bland denna händelserika tids alla
svåra förluster väckte stort uppseende och allmän saknad.
Ännu ett namn får ej glömmas bland deras, som uthärdade
Lucknows belägring. Det är dr Brydons, den enslige,
af trötthet dignande ryttarens, som vi senast sågo en
vinterdag anlända utanför Jellalabads murar, den ende
öfverlefvande som kommit åter för att förtälja om det olyckliga
återtåget från Kabul.
Lucknows återeröfring var i sjelfva verket dödshugget
vid undertryckandet af det stora bengaliska upproret. Några
episoder från kriget förtjena dock ännu att antecknas.
Rebellerna hade intagit Gwalior, maharaja Scindias
hufvudstad, medan maharajan sjelf undkommit till Agra.
Engelsmännen måste anfalla rebellerna, återtaga Gwalior och
återinsätta Scindia. Maharajan hade också gjort sig väl
förtjent af engelska regeringen. Trots alla lockelser,
hotelser och faror från rebellernas sida hade han förblifvit
sin vänskap trogen. Så hade äfven Holkar, maharajan af
Indore. England står i stor tacksamhetsskuld till dessa,
båda furstar för den trofasthet de visade i nödens stund,
och det gläder oss att kunna säga, att det ej heller visat
sig otacksamt. En af dem som till det sista kämpade på
rebellernas sida var ranin eller prinsessan af Jhansi,
hvilkens område, som vi redan sett, varit en af våra
annekteringar. I nere månader efter Delhis fall sökte hon bjuda
sir Hugh Rose och engelsmännen spetsen. Hon förde
ryttarskaror i fält. Hon kämpade med egen hand och deltog
personligen i striden om besittningen af Gwalior. I en
kavalleriofficers uniform ledde hon sina skaror till anfall
på anfall och föll slutligen bland dem som gjorde motstånd
till det sista. Hennes lik fans på slagfältet, med ansigte
och bröst märkta af hugg tillräckligt många att ha kunnat
göra heder åt hvilken hjelte som helst. Sir Hugh Rose
egnade hennes minne den välförtjenta aktningsgärd, som en
högsinnad fiende alltid sätter sin ära i att visa. »Den
tappraste mannen på fiendens sida», sade han i sin dagorder,
»var den qvinna vi funnit död på slagfältet, ranin af Jhansi.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
