Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FEMTONDE KAPITLET. Sammansvärjningsbillen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hindrades af lagarna. Franske utrikesministern grefve
Walewski skref en depesch, deri han frågade, om
England ansåg, att gästfrihet borde visas mördare. Hertig de
Persigny, som då var Frankrikes ambassadör i England,
gaf ett mycket obetänkt och olyckligt svar till en deputation
från Londons city, der han yttrade, att om Englands
lag vore tillräckligt stark att qväfva mordsammansvärjningar,
borde den tillämpas, och om den icke vore det, borde
den göras starkare. Lyckönskningsadresser till kejsaren
inströmmade i massor från armén, och många af dem voro
uppfylda af skymfande anspelningar på England såsom en
ordentlig härd för mordplaner. En halfofficiel, i Paris
utgifven broschyr med titel »Kejsar Napoleon III och
England» gick i denna väg så långt, att den rent af väckte
åtlöje. Den skildrade nemligen en anspråkslös disputationsklubb
på en källare vid Fleet Street, der en tretio à fyrtio
hederliga borgare brukade samlas om aftnarna och vid
pipan och grogglaset kannstöpa litet politik, som ett
fruktansvärdt politiskt förbund, der konungamord hvar enda
natt predikades för fanatiska revolutionärer.
Sålunda fans på ömse sidor om Kanalen en uppretad
allmänhet. Förbittringen på den engelska sidan skärptes af
öfvertygelsen, att Frankrike endast skymfade oss, emedan
det trodde, att England var förlamadt af upproret i Indien
och ej förmådde hämnas en förolämpning. Det var nu,
medan denna bitterhet i sinnena var som starkast, som lord
Palmerston framlade sin ryktbara bill om undertryckande
af mordsammansvärjningar. Billen framlades i följd af
grefve Walewskis depesch. I denna not lät han engelska
regeringen förstå, att hon borde göra något för att ge sin
lag ökad kraft. Ordalagen voro mycket artiga. Och den
begäran de uttalade var ej heller i sig sjelf obillig. Långt
senare måste vårt land, i sitt svar på en liknande begäran
af Förenta staterna, erkänna, att en nation ej kan visa
ifrån sig sin pligt mot ett annat folk med den
förklaringen, att dess allmänna lag ej innehåller någon
bestämmelse om det eller det oförutsedda fallet. Det naturliga
svaret är då: »hvarför stiften I då ej en sådan lag? I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
