Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FÖRSTA KAPITLET. Palmerston åter vid makten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ministèren satte sig stora uppgifter före. Hon umgicks
med planer till en fullständig ombildning af tullsystemet,
stämpelafgiftens upphäfvande och framläggande af en
reformbill. De första dagarna af 1860 öfverraskades verlden
af underrättelsen, att en handelstraktat med Frankrike höll
på att afslutas. Underhandlingarna fördes på ett sätt, som
väl kunde komma formalismen i alla land att högtidligt
skaka på hufvudet och förfärad sträcka händerna mot skyn:
den franska traktaten afslöts utan direkt medverkan af
diplomatiska yrkesmän. Den afslöts tvärtom trots dem. Den
var ett resultat af enskilda samtal och personliga
öfverenskommelser mellan fransmännens kejsare och Cobden.
Oaktadt Cobden aldrig haft något slags officiel ställning i
England, mottog dock kejsaren honom mycket hjertligt och ingick
utan svårighet på hans åsigter om de stora fördelarna af
ett handelsfördrag mellan England och Frankrike, som
borttoge många af de förbud och inskränkningar, som då
hindrade det fria utbytet mellan de båda länderna. Napoleon
III var en frihandlare eller någonting som kom en sådan
mycket nära. Hans kusin prins Napoleon hyste ännu
längre gående och ännu bestämdare nationalekonomiska
åsigter. Kejsaren stod dessutom ej så litet under inflytelse af
den berömde franske nationalekonomen Michel Chevalier.
Cobden understöddes af hela det inflytande Gladstone egde
i dylika frågor. Det är ej mycket sannolikt, att lord
Palmerston synnerligt intresserade sig för hela saken, men han
bekämpade den åtminstone ej. Många svårigheter reste sig i
vägen på båda sidorna. Franska folket och de franska
industriidkarne voro till största delen frihandelns
grundsatser obenägna. Det samma var äfven förhållandet med
några af landets inflytelserikaste politiker. Thiers var en
nära nog fanatisk protektionist. Franske kejsaren måste
af egen maktfullkomlighet afsluta fördraget, och i England
rådde vid denna tid en stark motvilja för något slags vänskapliga
underhandlingar eller öfverenskommelser med Ludvig
Napoleon. Så snart det här i landet blef bekant, att
fördraget höll på att afslutas, utbröt en storm af ovilja. Ej
blott de konservativa, utan äfven en stor del af de liberala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
