Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FÖRSTA KAPITLET. Palmerston åter vid makten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en inskrift på kinesiska, som förklarade, att så straffades
trolöshet och grymhet.
I England utföllo omdömena om det kejserliga palatsets
förstöring mycket olika. Många föreföll den som en
handling af ofattlig och oförlåtlig vandalism. Till svar på
den frågan, hvarför han ej fordrat de verkliga
gerningsmännens utlemnande, förklarade lord Elgin sig visserligen
fullkomligt öfvertygad, att kinesiska regeringen ej skulle gjort
minsta svårighet vid att gifva honom en skenbar upprättelse,
men tillika efter all sannolikhet skulle till syndabockar
utsett en mängd olyckliga och fattiga stackare, som ej haft
någonting att skaffa med morden, som måhända aldrig hört
talas om att sådana blifvit begångna och som möjligen äfven
skulle gå till döden utan den minsta aning om orsaken
hvarför de dömts till ett sådant öde. De flesta af våra
handlingar under kriget voro oursäktliga; lord Elgins var
måhända den, för hvilken en moralist kunde anföra de bästa
skälen. Det är ej så litet märkligt, att så många intogos
af förtrytelse öfver förstöringen af en byggnad, hvilka togo
den orättvisa invasionen af ett land med fullkomligt lugn.
De allierade makterna kunde nu naturligtvis föreskrifva
hvilka vilkor de behagade. England genomdref sin fordran
att ha ett sändebud i Peking med eller mot kinesernas
vilja. Kina måste ersätta krigskostnaderna och dessutom
betala en stor summa som godtgörelse åt de mördade
fångarnes familjer och alla, som på ett eller annat sätt lidit något
förfång, samt göra ursäkt för anfallet af garnisonen i
Takufästena. Den vigtigaste vinsten för Europa af kriget
var måhända den dervid gjorda upptäckten, att Peking ej
på långt när var en så kolossal stad som man hittills
förestält sig, och att det i det hela var en temligen afsigkommen
och förfallen plats.
Samma år såg äfven de oroligheter på Libanons bergterrasser,
som likaledes ledde till en förenad intervention af
England och Frankrike. De hade sin grund i afundsjukan
och tvisterna mellan två sekter, maroniterna, som voro
kristna, och druserna, som hvarken voro kristna eller
muselmaner. Den turkiske befälhafvaren afväpnade ett stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
