Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TREDJE KAPITLET. Lord Palmerstons sista dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annan. Han kunde spela på dessa lynnen alldeles som en
virtuos på tangenterna af ett instrument. Han såg hvad
flertalet önskade göra, och han gjorde det, och de sade
för sig sjelfva, att det måste vara en stor ledare, som ledde
dem just dit de önskade gå. Han visste, att mycket
allvar tröttade huset, och han aktade sig noga att någonsin
taga sakerna från en synnerligt allvarlig sida. Att vara
vältalig lemnade han åt andra. Lord Palmerston gick i
sina tal aldrig i något ämne djupare än till ytan. Han rörde
sig ej med några glänsande uttryck och bilder och skulle
sannolikt aldrig vårdat sig om att utveckla en sådan gåfva,
äfven om han haft den. Intet af hans tal läses nu annat
än för det intresse det der behandlade ämnet hade för
dagen. Inga ställen från lord Palmerstons tal citeras
någonsin af någon. Han valde alltid, utan tvifvel af ett slags
instinkt, ej de skäl, som voro mest logiskt bindande, utan
dem, som voro mest egnade att anslå de åhörares karakter
och lynne, till hvilka han för tillfället talade. Han talade
för sina åhörare, ej för sig sjelf, för att inverka på deras
röster, till hvilka han vädjade, ej för att uttala någon djup,
orubblig egen öfvertygelse. Han talade aldrig öfver sina
åhörares hufvuden eller tvang dem att anstränga sin
tankekraft, för att följa honom i hans flykt. Ingen annan
samtida statsman har förstått att så skickligt göra ett inhugg
i ögonblicket strax före en omröstning, för att försvaga
verkningarna af något skarpt anfall emot honom och
försätta huset i en sådan stämning, att det ansåg allt hvad
oppositionen gjort endast som en politisk ceremoni,
hvilken den i enlighet med sitt partis traditioner eller
fordringar för formens skull ansett sig böra genomgå och som
det skulle vara ett slöseri med tid att egna en allvarsam tanke.
Lord Palmerstons sarkasmer gömde alltid på en
beräknad afsigt och lämpade sig bättre för tillfället och
ögonblicket än den bäste debattörs repliker. En tid strödde
han visserligen sina sarkasmer och personligheter på ett
något väl hänsynslöst sätt omkring sig och skaffade sig
äfven derigenom många fiender. Men på senare åren tillät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
