Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SJUNDE KAPITLET. Irländska frågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Irlands rörelse af 1848, erkände villigt hans redlighet och
mod, ty de funno, att i parlamentet ej fans någon som
oförskräcktare talade för en högsinnad behandling af de
feniska fångarne än han. En talare af märkvärdig kraft
och ovanligt allvar, fängslade han alltid underhusets
uppmärksamhet. Det var väl kändt, att han afböjt anbud
från båda de stora engelska partierna att ingå i regeringen,
och det var äfven bekant, att han gjort detta på en tid,
då hans personliga intressen gjorde hans vägran till en
betydlig uppoffring. När han derför nu fäste underhusets
uppmärksamhet på Irlands tillstånd, visste huset väl, att de
skulle få en opartisk och tillförlitlig framställning af saken.
Under gången af sitt tal framhöll Maguire skarpt de
skadliga följder, som den irländska statskyrkans tillvaro
medfört för Irland. Under debatten lät den då varande
förste sekreteraren för Irland lord Mayo undfalla sig några
ord om en politik, som ginge ut på att ställa alla religiösa
bekännelser i Irland på jemlik fot utan att ändock
uppoffra den irländska kyrkan. Det har aldrig blifvit med
visshet utrönt, om han härmed antydde en plan, som
verkligen sysselsatte regeringen, om han talade som en
person, hvilken sökte utforska underhusets och allmänhetens
mening, eller om han endast följde någon plötslig och
oansvarig egen ingifvelse. Orden gjorde dock ett stort intryck
på underhuset. Det blef genast tydligt, att frågan om den
irländska statskyrkan sent omsider höll på att bli ett
ämne för den praktiske statsmannen. Under debattens
gång anföll Bright skarpt den irländska statskyrkan, samt
lade regeringen och alla de stora engelska partierna
kraftigt på hjertat att lyfta sig till jemnhöjd med frågans
allvar och besluta någon verksam åtgärd för förbättring af
Irlands tillstånd. Han medgaf fullkomligt, att svårigheter
af det allvarsammaste slag ännu stodo hindrande i vägen,
men han erinrade tillika huset med en röst af högtidligt
och gripande allvar, att »för den uppriktige tändes ljus i
mörkret».
Men det var först på debattens fjerde natt som ögonblickets
vigt blef fullt tydlig. Det var då Gladstone reste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
