Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SJUNDE KAPITLET. Irländska frågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slutade med en kompromiss. Den 26 juli 1869 erhöll billen
om den irländska statskyrkans upphäfvande kunglig stadfästelse.
Lord Derby öfverlefde ej länge antagandet af den bill,
hvilken han med sådan ifver och så mycken patetisk
värdighet bekämpat. Han dog, innan den irländska statskyrkan
upphört att lefva. Lifdömd som hon var, öfverlefde hon
dock sin vältalige försvarare. Under tiden mellan
antagandet af Gladstones bill och dess praktiska tillämpning,
den 23 oktober, afled lord Derby på Knowsley,
Stanleyfamiljens stamgods i Lancashire. Hans död skapade intet
väsentligt tomrum i den engelska politiken. Han hade sedan
någon tid upphört att spela någon verkligt inflytelserik roll
i det offentliga lifvet. Hans bana hade varit lysande, men
hans dag var längesedan förliden. Lord Derby var aldrig
en statsman; han var ej ens en stor partiledare; men han
var en ståtlig galjonsbild för konservatismen så väl i
oppositionen som i regeringen. Han var i det hela en
ypperlig typ för den politiske engelske ädlingen. Stolt till
karakteren, men blid och älskvärd till lynne och väsen,
värdig som alla, hvilka instinktmessigt känna att värdighet
tillkommer dem och derför aldrig tänka på, hur de skola
häfda eller upprätthålla den, var han genom lynne och
medfödda egenskaper ej mindre än genom lyckans ynnest
utmärkt passande för den plats, det blifvit honom beskärdt
att intaga.
Hans parlamentariska talarkonst har redan blifvit en
tradition. Den passade på sin tid utmärkt för sitt ändamål
och visade, såsom Macaulay sade, att lord Derby var i
besittning af den parlamentariske debattörens instinkt. Den
egde ej denna tankens tyngd, som skulle gifvit den en
varaktig plats i den politiska literaturen, och egde lika
litet den fantasiens flygt, som skulle lyft den öfver den
hvardagliga debattens höjd. På lord Derbys egen tid skulle
båda parlamentshusens enhälliga mening gifvit honom en
plats i de parlamentariska talarnes allra främsta led. Många
kompetenta domare gingo till och med så långt, att de
satte honom öfver alla lefvande rivaler. Tiden har dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
